”Vi gör en jättedålig match” 

”Laget före jaget” är en gammal klyscha. När du hör en spelare eller tränare framhålla sig själv eller skylla på andra vet du att han eller hon är på väg bort. Antingen av fri vilja eller tvång. 

IFK Göteborg har haft ett tufft år. Man sparkade en tränare i våras och ersatte honom med en som, resultatmässigt, var ännu sämre. Roland Nilsson och Mikael Stahre har det gemensamt att de på tvivelaktiga meriter vann ett SM-guld i början av karriären och sedan inte varit i närheten av att upprepa den prestationen.  

Sent på hösten har Blåvitt rest sig. Laget fullt av gamla, högavlönade före detta landslagsspelare har samlat ihop sig, litat på en 18-åring och så har man kravlat sig upp och bortifrån kvalplats. I praktiken är man kvar i allsvenskan 2022. Så ställs man då mot landets i särklass bästa lag – när de kan och vill. Malmö FF gjorde årets bästa match och trots att IFK sprang och sprang och kämpade så blev man utspelade. 

Efteråt kan då ledaren välja att haussa motståndarna för att indirekt hedra sina egna spelares försök. ELLER. Eller så kan han likt Mikael Stahre dissa spelarna för att de inte var bra. Ja, enligt tränaren var de till och med ”jättedåliga”. 

Han sa visserligen inte ”de gör”. Han sa inte heller ”spelarna gör” men han gav som exempel på ”jättedåligt” en rad saker spelarna misslyckades med. Inte en enda gång var han i närheten av att vara aningen ödmjuk och peka på något han som tränare kunde gjort bättre. Det är alltid spelarna om förlorar och tränaren Mikael Stahre som vinner. Att den här neandertal-pedagogiken fortfarande existerar i svensk elitfotboll år 2021 äger en hel del om hur långt efter övriga Europa vi befinner oss.

Den äldre men journalistisk oerfarne/ointresserade intervjuaren på Discovery ställde aldrig frågan om tränarens roll. Hur kan de göra en ”jättedålig” match just i dag? Har du inte något ansvar för att dina spelare (eventuellt) underpresterat? Kunde du inte gjort något annorlunda?  

Alla spelarna på plan har i princip varit mycket mera framgångsrika i sina karriärer än vad Stahre varit, som tränare. Fotboll har han i princip aldrig spelat själv. Ändå står han och dissar de här människorna om lyssnat på hans direktiv och sedan till nästan varje pris försökt omsätta Stahres tränarteorier IRL. 

Jag hade innerligt önskat att Stahre fick sparken efter säsongen, oavsett hur den slutar men med tanke på att IFK Göteborg misslyckats med i princip allting de senaste fem, sex åren så har de naturligtvis belönat Stahre med ett kontrakt som sträcker sig fram till efter säsongen 2024, alltså lite drygt TRE ÅR TILL. 

Av detta drar jag slutsatsen att Mikael Stahre antingen är totalt empatiskt pantad eller tänker kasta ut de flesta spelarna efter säsongen. Oavsett vilket – GRATTIS alla Blåvittsupportrar.