Victor Wolf-syndromet 2.0

Romário Pereira Sipião tar fram det sämsta i människan, speciellt i fotbollsspelare och allra, allra sämst inflytande har han på svenska fotbollsdomare. Jag tänker naturligtvis på Victor Wolf, han som tillsammans med sin pipa och absurda intelligens förkroppsligar allsvensk orättvisa.

Den 37-årige brassen firade 11-årsdagen av sin debut i allsvenskan (Gais-HIF) med att spela hemma för Kalmar mot just HIF. Romario är ökänd för att få flesta frisparkar dömda till sin fördel i hela serien, säsong efter säsong. Han är även ökänd för att filma till sig flest frisparkar och straffar i serien (bara Haris Radetinac kan hota). Alltså både offer och förövare till priset av ett, eller en, blåsning.

Den här söndagen blev Victor Wolf på samma sätt både blåst och var den blåsande. Eller uttryckt på rak svenska: Victor Wolf framstod som osedvanligt blind och korkad. Annars kan man i fantasin tänka att allsvenska domare faktiskt tänkte på Romarios moraluppfattning och dåliga balanssinne före säsongen och före en kalmarmatch. Men nähh – kanske vill inte svenska domare framstå som fördomsfulla. Eller är det rädslan för rasism som spökar?

Romario får oräkneliga frisparkar. Även den här matchen. Vid minst två av tillfällena är det så uppenbart och moraliskt frustrerande att helsingborgsspelarna försöker göra den ofelbare Victor Wolf uppmärksam på det återkommande misstagen. Att brassen är bedräglig.

Det är inte vilka spelare som helst som vill hjälpa Wolf rätt i juridiken utan lagkaptenen, den oerhörd erfarne Abdul Khalili och den än mer rutinerade, och dessutom väldigt vänlige och rent ut av översnälle Rasmus Jönsson. Jönsonns snackar inte ens, han bara slår ut med armarna i en uppgiven gest och får direkt en gul lapp rakt i nyllet. Likaså Khalili straffas med varning för det rättspatos som Victor Wolf jämställer med ett allvarligt brott. Vilket naturligtvis påverkar klubben negativt i den alltmer desperata kampen mot nedflyttning.

Mellan dessa varningar stoppar Romario en farlig omställning genom att helt sonika sätta upp en armbåge i ansiktet på Helsingborgs högerback. Det är väldigt, väldigt tydligt. Så tydligt att Romario efter att ha sänt dansken i fråga i gräset går fram och ber om ursäkt. Samtidigt som han masserar sin armbåge och uppenbarligen har ont just där.  

Nu kan man tycka att det är lite korkat av Romario, att han inte kan hålla tillbaka behovet av att uttrycka smärta och förtydliga sin offerroll. Men nej. Victor Wolf kan uppenbarligen inte koppla ihop helsingborgarens stora, röda svullna ansikte och smärtan i Romarios stackas armbåge. Ska vi ge nån cred till Victor Wolf så får det bli för att han inte varnar högerbacken för att denna försöker övertyga Wolf om de eventuella bristerna i hans tolkning av händelsen. Eller varnar honom för filmning. Både armbågen och det effektiva stoppet av omställningen är i sig värt ett gult men Victor Wolf nöjer sig med en simpel frispark. Till Helsingborg, tvingas man tillägga.

Blott Sverige svenska fotbollsdomare har…