När halva serien tankar

Hur attraktiv är allsvenskan? Är serien och svensk fotboll den förebild för resten av Europa som förbundet envist hävdar?

Med fem omgångar kvar börjar halva serien tappa fart och ta lite mindre seriöst på uppgiften. De överraskande resultaten blir allt fler, åskådarna allt färre. Det som genererar intresse, publik, media och i slutändan ekonomi för medlemsföreningarna är spänningen och kvaliteten. Kvaliteten motsvaras av 23:e plats i Europa. Kvar är alltså spänningen och den är inte överdrivet stor när två klubbar fokuserar på Europa och ett mellanskikt med sex klubbar tappat säsongens livsgnista.

Sett över hela säsongen har det varit mycket publik. Det är de första pandemifria läktarna på två säsonger. I den här omgången hade dock IFK Norrköping och Elfsborg årets lägsta publiksiffror. MFF:s 15 000 gjorde ingen glad och trots stort bortafölje lockade inte Blåvitt mer än 3000 i Sundsvall.

En jämförelse med andra länder med liknande förutsättningar vad gäller befolkningsstorlek samt fotbollens status och omsättning.  

Land/ Liga     Lag                Ranking         Folkmängd  

Skottland      12                  8:a                 5 milj

Österrike       12                  10:a               9 milj

Norge            12                  12:a               5 milj

Schweiz         12                  14:e               8 milj

Danmark       12                  16:e               6 milj

Sverige          16                  23:a               10 milj

Alla ska inte med, när det gäller svensk elitfotboll. Tycker jag. En serie med 12 lag hade gett betydligt fler och spännande matcher. Plus högre kvalité. Det hade också tillfört Superettan nödvändig kvalité och resurser. Nu har 11 klubbar där under 2000 åskådare i snitt. 5 har under 1000 vilket väl är en anständighetens gräns vad gäller begreppet elit. Brommapojkarna är i princip redan klara för allsvenskan 2023. Publiksnittet, utan ”bortabidrag” är 521 åskådare på Grimsta.

I allsvenskan är redan alltför många klubbar små både vad gäller omsättning och publiksiffror. I fall vi plockade bort den väldiga mängd bortasupportrar som storklubbarna genererar skulle publiksiffrorna varit patetiskt små. Cirka 20-25 % av publiken per år på de små arenorna utgörs av bortasupportrar. Uppskattar jag. Vad gäller Grimsta i allsvenskan så står väl bortasupportrarna för 75-80 procent av publiken.

Det vi förlorar med 12 eller 10 lag är den romantiska bilden av den lilla föreningen på landsbygden där klubbstugan är röd med vita knutar. Urbaniseringen och avfolkningen av svensk landsbygd har skapat en fiktiv och förljugen lagidrottsnostalgi. Vilket underhålls av Förbundets ”regionalstöd” där alla distrikt i teorin ska ha identiskt inflyttande och avtryck. Här finns också en hel del unken svensk nationalism och stolthet. Vi är ett stort land och följaktligen tycker vissa att så många distrikt som möjligt ska vara representerade i elitfotbollen.  Det är lite av Sverigedemokraternas tänk att det enda viktiga är allsvenskans särart och resten är blott de europeiska cupturneringarnas skadliga mångkultur och osvenska bollbehandling. Blott Sverige svenska klubblag har. Därför plats tjugotre!

Reformera seriepyramidens topp, bums!