Varför Vinter-OS?

Läser DN:s Johan Esk, den evige OS-ivraren. Han vet: ”Det vore bra för svensk idrott”. Jaså? På vilket sätt och hur är det med alla andra idrotter? Vinter-OS innefattar 15. Det finns 100 andra – det enda vi vet med säkerhet är att de andra kommer lida, få mindre bidrag, färre sponsorer, mindre uppmärksamhet e t c.

Kanske Esk vet bättre? Ifall han vet så redovisar han det inte. Hans krönika i DN handlar enbart om Sveriges chanser, inte varför. Det är också därför han och andra OS-entusiaster aldrig berättar ”varför”. Antingen för att de tycker det är så självklart, eller troligare, för att de vet att det är galet att satsa en massa pengar på en sjuk, homofobisk, dopad organisation vars enda reella uppgift numera är att få in så mycket reklampengar som möjligt.

Sveriges chanser, menar Esk, är och har varit stora eftersom i princip ingen annan söker vinterspelen. Kanske borde Esk fråga sig varför?

Esk konstaterar att det runt om i Sverige finns en massa människor som kommer förlöjliga planerna på en svensk OS-ansökan. Han tycker det är orättvist, Esk axlar offerkoftan. Kanske borde han fråga sig varför folk i bästa fall skojar om honom och OS-idéerna?

Svenskt OS var en bra idé – för 120 år sedan. Stockholm Stadion står kvar och är fortfarande ganska funktionell. Ett svenskt Vinter-OS bygger på en gammal nationalistisk idé om att Sverige är ett stolt och rikt land med vinterklimat. Så var det när Göteborg sökte Vinter-OS 1972.

Idag är vi varken rika eller har någon vinter längre. Men den andfådda nationalismen består, speciellt nu med en regering vars demokratiska underlag bygger på total uppgivenhet inför ett nationalistiskt parti med nazistiska rötter. Deras kulturpolitik går ut på att i första hand värna runstenar och hembygdföreningar. Jo, faktiskt, står så i deras partiprogram. Det är här Jimmie Åkesson nu ser möjligheten – svenska framgångar på hemmaplan i sporter där nästan alla är blonda och vithyade är perfekt för hans politik.   

Varför nästan ingen utom totalitära stater numera söker OS är för att det är fruktansvärt dyrt. Men att en skum politik agenda rättfärdigar kostnaderna. Alla OS har gjort jätteförluster utom Los Angeles -84 där samtliga arenor och infrastruktur redan var byggda. I en del fall har OS hjälp städer att omvandlas, som Barcelona och London. I samtliga fall har man räknat om utgifterna så att spelen gått ihop men nån annan har fått ta notan på ett par hundra miljarder.  

Ett avgörande skäl till den globala oviljan att arrangera Vinter-OS är att du måste bygga en massa på ställen där väldigt få människor vill leva, elva månader om året. Dessutom investera i en massa arenor som i princip ingen använder. I ett klimat som i dramatisk takt är på väg att omdefiniera begreppet ”vinter”, ett klimat som på grund av den av den globala uppvärmningen nu kräver totalt dopad natur.

Jag kan inte se något som helst värde av ett svenskt OS. Förutom för Sverigedemokraterna och delar av den värdekonservativa högern. Dessutom kommer de flesta av de där 15 idrotterna inte längre existera om 20-25 år, förutom som artificiellt uppdaterade idrottsreliker.  

Sverige står inför en tuff tid: socialt, politisk, ekonomiskt, miljömässigt och inte minst militärt. Att då satsa tiotals miljarder på att leka vintersporter och vifta med svenska flaggor är för vissa fullständigt logiskt. För mig ter det sig absurt, fruktansvärt oansvarigt och ett första exempel på svensk sportwashing!     


About this entry