När verkligheten inte stämmer med kartan
Bäst: halvtidstifot, Nymans screen som ger målet, Curva Nordahl!
Sämst: laguttagningen, den defensiva desorienteringen i första halvlek, Ortmarks hamstring
Ännu en seriepremiär mot Sirius. Laget som nollade Norrköping i fjol. Utifrån det perspektivet och med den frustrerande försäsongen likt ett öppet infekterat sår så var 1-1 hemma ett fall framåt. Men det är alltså inte vad jag förväntar mig av IFK Norrköping. Trots att Viktor Lind i Discovery tyckte att det var ”en fin kamp” och att IFK ”kontrollerade Sirius i första halvlek”.
Det var en skitmatch. Fysisk men av låg allsvensk kvalité. Sirius hade stort bollinnehav. Sirius hade 14-7 i bollar i avslutningszonen i första halvlek. Sirius borde gjort två i första. Förutom målet, den i stolpen och avslutet som Lund räddade med armarna mot bröstet. Ingen av alla Sirius chanser var frilägen utan situationer där det fanns flera IFK-försvarare närvarande. De bara agerande inte som ett lag, eller rörde sig på ett sätt man kan kräva av en allsvensk spelare. Därför var det inte oväntat att Gunnarsson byttes ut i halvlek. Förstår bara inte vad han gjorde på planen över huvud taget?
Jag förstår att Ortmark var osäker till start på grund av det sträckta baksida lår han haltade av med efter en kvart. Vad jag inte förstår är varför man ställer upp med två spelare som helt saknade matchtempo och erfarenhet i laget. Baggesen och Gunnarsson var ingen bra kombination. Det blev än värre med Ceesay första tio där han var totalt desorienterad. Hans två matcher från start i AIK för ett år sedan hade Norrköping inte mycket glädje av.
Förutom det kaos som försvarsspelet utgör, och som också smittade Jansson som gjorde en helt galen utrusning, känns det fortfarande inte, efter snart nio månader med Guld Glen som det föds någon tydlig spelidé. Det är mest långa bollar över mittfältet, är det den geniala spelidén och hur stämmer det överens med Martinssons visioner? Norrköping i dag har många offensiva spelare som tvingas spela i defensiva positioner där det ställs krav på att kunna försvara och spela utan boll. Som Traustasson, Eid och Baggesen. Ingen av dem är speciellt bra defensivt. Det är lite märkligt. Som om laguppställningen och spelet på planen, kartan och verkligheten inte stämmer. Det skaver och gnisslar om IFK efter premiären. Det känns dessvärre som om IFK är en klubb med rivningskontrakt som elitlicens.
Sirius? Snabba anfallsspelare, långsamma backar och ett lag som kommer större delen av serien kommer befinna sig runt kvalplatsen.
För IFK talar att Nyman kunde gett IFK segern med skottet i minut 90. Man hade också två bra chanser i slutet av halvleken medan Sirius sydafrikan Matthews borde fått två gula redan första fem. Först när han glider in med dubbarna i knähöjd mot Lund. Kanske olyckligt men det är resultatet som räknas. Tre minuter senare drar han ned en Norrköpingsspelare med ett grepp runt halsen. Två solklara varningar som den förvirrade domaren missade.
Ja, Baggesen borde haft dubbelassist på Viktor Linds utomordentliga avslut och Nymans förmåga att ta emot, lägga upp bollen för Lind och samtidigt hålla bort halva Siriusförsvaret. Förutom de två utmärkta chanserna i början av andra som Jansson räddade så var andra halvlek jämn. Och IFK släppte inte till fler chanser. Så frågan är: varför startade inte Yahya Kalley och Anton Eriksson och hur fan kommer det se ut ifall man är nöjd med första halvlek mot Sirius?
About this entry
You’re currently reading “När verkligheten inte stämmer med kartan,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- april 2, 2023 / 16:30
- Kategori:
- Norrköping, Taktiktavlan
- Etiketter:
- Försvarsspelet, Guld Geln, Gunnarsson, Norrköping, Nyman, Rivningskontrakt, Sirius
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]