Från Jannes pärm till Ponnes playbook

Janne Anderssons blågula pärm är berömd. Liksom det där hyperstressade bläddrandet av osynkade ledarfingrar när en landslagsspelare skulle bytas in. I fall den kunde kallas playbook är tveksamt men alla lag har idag en samling av videoklipp, teckningar med pilar, kryss och individuella instruktioner för var spelare i var fast situation. Den enda boken i fotbollens bibliotek.

Det är dock helt meningslöst i fall spelaren struntar i, eller inte förstår instruktionerna. Vi tar tre tonårsexempel från förra omgången. Det går som det ofta numera gör för IFK Norrköping. Eller som när Malmö FF låter en oblyg 18-åring (Bolin med boll) få bollöst ansvar vid en hörna som han inte förmår hantera mot Sirius. 

Men som aktuelle återvändaren Pontus Jansson säger i en intressant intervju i Sydsvenskan i går apropå att han har med sig Brentfords playbook hem: det är inte fysiken som avgör vid fasta situationer, lika lite som antalet centimetrar. Ett bra exempel är alla mål Jakob Ortmark gjorde på fasta med Norling som tränare. Ett bra exempel är Baggesen som springer med och tittar fram bakom Häcken-Hovlands huvud vid 1-0 i söndags. Nej, det var inte språkförbistring…  

Mjällby hade flera bra fasta situationer mot Kalmar i måndags som bland annat resulterade i att 195 cm Noah Eile  (utlånad från MFF) blev helt ren vid bortre stolpen men lyckades på nåt sätt från två meters avstånd nicka bollen utanför målet. 

Jag älskar det här. Skrev för 10-15 år sedan om hur Mourinho (hans playbbook i Chelsea var av bibliska dimensioner) lånade av basketen. Även modern handboll har lånat mycket från basket. Ett annat tecken på att England ligger i framkant här är att landslaget i vårens Nations League använde olika varianter på inkast – på mittplan. Både egna och motståndarnas inkast blev till fasta situationer som krävde noggrant agerande, av samtliga. Det kan tyckas överdrivet. Det är framtiden. Fotbollen är löjligt underutvecklad även vad gäller fasta situationer. Elitfotbollen kräver allt mer intelligenta spelare som förstår att göra rätt, inte enbart defensivt, vid fasta utan till exempel även vid en hög press. Gör inte en av spelarna sitt jobb blir hela pressen värdelös. Vilket alltför ofta sker. Fotbollsspelare har en lätt märklig inställning som går ut på att försvara är viktigt och kollektivt medan anfall är mer spontant och individuellt. Delvis förklaras det av offsideregeln, dels av att målskyttar får mycket högre lön än målvakter – fotboll är och förblir ett lagspel, trots alla stjärnor, trots medias desinformation och supportrars drömmar.  

Det finns allsvenska tränare som fortfarande hanterar en del fasta situationer ”ad hoc”. Eller inte förstår att i fall alla spelare gör rätt förbättrar man sin slutplacering ett par platser. Brentfords playbook kommer bidra till MFF:s SM-guld!