Förklaringar till resultatförbättringar (mer än bättre doping)
Lättare skor och snabbare banor har gjort resultaten anmärkningsvärt bättre de senaste 10 åren. Jag tror också att kostförbättringar är en del av förklaringen. Precis som att tjejer från hela världen nu får chansen att träna och tävla. Det innebär ofta alltför tuff konkurrens för friidrottare från ”den gamla världen”. Samtidigt som dopingen gjorts svårare. Det är därför några rekord – framförallt på damsidan satta av friidrottare från ”östblocket” på 1980-talet håller än idag. Eller Flow-Jos 10.49 på 100 meter från typ 1988. Större är skillnaderna i en sport som DDR:s damer totalt dominerade. Där skulle Kornelia Ender och de andra simmerska knappt tagit sig till final på J-SM idag. Varför? Vet inte. Handlar det om dräkter och snabbare simbassänger? Att man tränar mer kvalité och mindre kvantité nu än fallet var då man enbart tränade kvantitet. Delvis gör man det fortfarande – undrar vad det finns för vetenskapligt stöd för den sortens mängdträning som både simning och längdåkning på skidor i huvudsak ännu tror är överlägset?
About this entry
You’re currently reading “Förklaringar till resultatförbättringar (mer än bättre doping),” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- augusti 29, 2023 / 13:03
- Kategori:
- Ambivalens, analys, Arenor och andra idrottsbyggnader, Idrottsfilosofi, Idrottshistoria, Idrottslig innovation, Material
- Etiketter:
- Doping, Förbättringar, Kornelia Ender, Kost
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]