Friidrottens mystiska minusgren

Varför ligger ribban på marken? Vad är det för fel på dagens höjdhoppare? Varför hoppar de så mycket lägre än man gjort de senaste 40 åren? 

På damernas sprint, medeldistans, männen och kvinnornas längd finns ”naturliga” förklaringar – de var dopade. I princip allesammans. Även en del svenskor. Trots förbättrade skor, kläder, banor, träning, kost e t c, e t c så sprang och hoppade man bättre förr. 

Så har vi herrarnas höjdhopp. Sotomayor (dopad) satte världsrekord på 2,45 för 37 år sedan. I brjan av 2000-talet var Stefan Holm nära höjderna från 80-talet. Även säsongerna 2014-2016 hoppade folk men annars är vi tillbaka på 70-talet. Till Inomhus-EM den här helgen skickade Sverige två hoppare, bland annat Stefans son. De blev sist och näst sist, på 2,13 m. 

2.13 hade räckt till en pallplats på SM i början av 70-talet.

Så varför? För att de inte är dopade? För att friidrottens teknikgrenar inte lockar talanger så därför får de mindre talangfulla en gräddfil till EM och landslaget. Sverige hade i 120 år massor av höjdhoppsstjärnor. Har tidvis dominerat sporten. Idag vill ingen hoppa höjd längre. Bara för att alla vill hoppa stav?  


About this entry