IFK Norrköping vs Alexander Fransson

Tidigt onsdag eftermiddag publicerade jag en text om IFK:s akuta behov av en spelare med Alexander Franssons egenskaper. Lite drygt ett dygn senare skriver IFK kontrakt med Fransson över 2026. 

Varför en spelare som utan tvekan har klubben i sitt hjärta, hade ett kontrakt över 2025 men inte skriver på ett nytt kontrakt förrän två dygn före första tävlingsmatchen är närmast unikt. Tror aldrig jag hört talas om något liknande, undantaget den spelare som tränade med laget, var utan kontrakt men inte erbjöds ett acceptabelt kontrakt förrän fem dagar före första seriematchen.

Det var Alexander Fransson försäsongen 2025. 

Så varför upprepas sig den här extremt märkliga situationen? Och varför nämner inte NT detta med ett ord utan skriver istället att Fransson hade kontrakt över 2025 vilket är en sanning med modifikation. Varför nämner de inte med ett ord att det är en närmast unik situation? Varför stoppar NT huvudet i sanden och låtsas som om allting är frid och fröjd? För det är det fan inte. 

Det enda jag är relativt säker på är att IFK inte läste bloggtexten och insåg behovet. Däremot är jag säker på att Alexander Fransson till varje pris vill spela för IFK och föra tillbaka klubben till allsvenskan. Till nästan varje pris. 

Jag är säker på att mäktiga personer inom IFK inte gillar Fransson och inte vill betala det han är värd. Jag är säker på att han kände exakt likadant i sommaren 2024 då han tränade med IFK men inte erbjöds ett acceptabelt kontrakt och därför till slut skrev på för norska Odd från september inkl. nov och säsongsavslutet. Sedan gick han kontraktslös i nästan fyra månader innan det blev klart med IFK 25 mars. 

Jag tror att Martin Falks hybris och naiva inställning till försvarsspel (säkert med Gyllix ”kungsord i öronen) bidrog till att Fransson kom in toksent, fick korta inhopp i första tre allsvenska matcherna, inte spelade de två följande och sedan fick starta första matchen 27 april. Jag menar inte att Martin Falk var utan ansvar och inflytande men han tvingades säkert ta emot konkreta råd precis som han på hösten plötsligt och utan logik gjorde Tamba till startspelare (den direkta orsaken till IFK:s degradering).  

Falk använde Fransson på ett respektlöst sätt. Gav honom omöjliga uppgifter (liksom att tvinga Anton Eriksson att spela högerback) och hade noll tålamod med honom. Fick han starta blev han, på gränsen till förnedring, ofta utbytt efter en timme. 

Jurelius/Gyllix erbjöd sedan Fransson ett så uselt kontrakt att de visste att han inte kunde acceptera det. De ville bli av med honom.  Alexander Fransson ville, och vill, inget hellre än att spela i IFK. 

Därför har den här processen dragit ut på tiden. In i absurdum. Jag tror att Eldar fått rådet att han skulle klara sig med alla norska nyförvärv ( kanske ett villkor för anställningen?)men efter varje träningsmatch allt mer insett att IFK saknar fysisk kraft i mitten och är allmänt labila defensivt. 

Speciellt som nu mittbackarna under våren utgörs av en ung, oerfaren norsk högerback, en arrogant afrikansk tonåring och Anton Eriksson ( jag tror Weber är körd – mer om det i kommande text om hamstringskador ifall nu inte Weber kan spela i morgon eller går av tidigt, igen). Jag kan tänka mig att Eldar till slut tvingat Jurelius/Gyllix att ge Fransson ett kontrakt som inte innebar att han nästan spelade gratis. 

Jag tycker inte behandlingen av Alexander Fransson är värdig en klubb som IFK. Ja ingen klubb men speciellt inte en klubb som spelaren gjort så stora tjänster och som klubben tjänat så mycket pengar och poäng på. 

Jag tror att Gyllix köpta hantlangare och handplockade chefsclowner är ett stort problem för IFK Norrköping. Jag hoppas samtidigt jag får fel, åtminstone den här gången…