Tim Pricas båda fötter och IFK:s höga press

Jag är kluven. Gillar den curlade vänsterfoten, tveksam till den andra, det svarta fåret av Tims båda fötter. Allt den ena kan, vägrar den andra. Om Tim själv får välja spelar han boll enbart med vänstran. 

Hans högerfot borde ha bredsidat returen på nåt annat ställe än mot huvudet på målvakten. Men han och högerfoten var i alla fall där. Hans vänsterfot curlade vackert in 1-0 i målvaktens bortre. Samtidigt konstigt att en klubb av Östers storlek inte scoutar sina motståndare. Alla som sett Tim vet att från det läget curlars elva av tio avslut mot bortre burgaveln.   

Han verkade springa lite mer i pressen än tidigare och spelade ifrån sig bollen lite tidigare än han gjort efter Värnamomatchen. Kändes det som. Samtidigt hade han bara några enstaka fler sammanlagda meters löpsträcka på 75 minuter än vad Noel Sernelius hade på 60. 

Han hade en OK frispark från 25 meter som dock en seniormålvakt aldrig kan släppa in. Han borde haft straff – som det sista han gjorde på plan innan han byttes ut. Överhuvudtaget borde IFK gjort fler mål på 20 avslut varav 9 på mål. Då räknas inte Sernelius stolpskott som skott på mål. Jag fortsätter tjata om att han borde spela längre fram – inte minst för att pressen blir bättre då. Han springer mer och effektivare, färre alibimeter. Samtidigt ångrar jag nästan att jag kallade honom klok och intelligent. Att ta en varning vid sidlinjen på motståndarnas planhalva för att man blir lurad var definitivt inte smart. 

Jag gläds åt att pressen satt bättre. Kanske för att IFK spelade mer som 3-5-2 med Ture som wingback och Jemal som yttermittfältare. Dessutom har, sanning att säga, Neffati inte varit speciellt bra i år. Förmodligen beroende på VM-drömmar och besvikelsen över den ”elitexodus” Superettan inneburit.

Jag gläds över att Theo Krantz gjorde en helt OK, fast ohotad, utboxning och i övrigt kändes stabil.  Lite tur att avslutet efter Antons miss kom rakt på och han fick göra en hockeyparad.      

Samtidigt oroas jag lite över att Anton Eriksson, återigen planens bäste spelare, gjorde en sån blunder på tilläggstid. Kanske beroende på den smäll mot huvudet som Mattis Adolfsson gav honom nån minut tidigare – temporärt synbortfall?

Jag oroas över att Superettan inte har bättre domare än så här i vad som på pappret var en toppmatch med starka inslag av fysik och fula närkamper. Att inte blåsa av när en mittback ligger i ens straffområdet med befarad huvudskada och bollen i mittcirkeln borde rendera en lång avstängning för Jasmin Svraka. På samma sätt borde man i efterhand stryka alla gula för protest eftersom de föranleddes av Svrakas undermåliga arbetsinsats och fundamentala domarbrister.  

Jag förvånas över att Öster, ett topplag med tanke på alla fd allsvenska spelare, kan vara så här fega, försiktiga, defensivt förvirrade och fysiska på helt fel sätt. 

IFK:s första tio matcher ska sättas i relation till de båda andra lagen med liknande förutsättningar. De som i princip behållit sin trupp och värvat lite extra färdiga spelare  för att omgående studsa tillbaka. IFK har, trots allt som ännu fungerar mindre bra, ändå varit betydligt bättre och jämnare än Värnamo och Öster. Mycket av det tycker jag beror på det solida försvaret med Anton Eriksson. Men Eldar ska också ha cred för att hans press börjar fungera – mot de lag som vågar spela upp längs marken. Lite överdrivet påstår jag att i princip kom alla 20 avslut (plus stolpskottet) ifrån bollvinster och återerövringar på Östers egen tredjedel. 

Nu blir det HIF på Olympia. Då är jag kluven på riktigt men om HIF inte tar poäng mot ÖSK i kväll är de inte riktigt värda att utmana IFK. Efter att på Olympia blivit utspelade av både Oddevold och Varbergs BOIS – vad talar för att de är mindre dåliga mot IFK Norrköping?