Svensk fotboll har de journalister man förtjänar

Alla som vet något om elitfotboll och målvakter vet också att målvakter i dagens fotboll måste ha understöd. Att motståndare försöker stänga dem vid hörnor och därför måste bort. Annars kan inte målvakten ta några bollar – inte ens vid mållinjen. 

Problematiken aktualiserades för tre veckor sedan när West Ham låste David Raya på tilläggstid och hade tagit tre poäng av Arsenal. Om det inte var för VAR. Åtta minuter VAR men ändock innebar det att rättvisa skipades, och Spurs stannade kvar i EPL. 

Även i allsvenskan försöker motståndare tränga in, knuffa eller låsa målvakterna. Alltså ställer sig alltid en utespelare mellan motståndaren och målvakten. 

Så frågan är varför Graham Potter och hans tränare inte tänkte på det mot Norge? Eller var det den totalt dysfunktionella backlinjen som bara övergav Jakob Widell Zetterström vid 3-0?  Norges lagkapten Berge får oantastat låsa den svenske målvakten, tvinga honom att ta en lång omväg till ansats och därigenom inte nå bollen. 

Jonas Olsson, van att skylla sina egna misslyckanden på målvakten, borde se det här men gör det inte. Kanske är lojaliteten med mittbackar större än sanningskravet? Olof Lundh tar rygg på Olsson och menar samma sak i sin bedömning av spelarna på Fotbollskanalen – han ger Widell Zetterström sämsta betyg på grund av att denne inte kunde komma ut (och ”var ofta ute och hängde tvätt”. 

Jo, vid ett tillfälle missbedömde Widell Zetterström en stenhård mycket bra hörna. En enda gång. I princip ett enda misstag som inte orsakade något ger sämsta betyg – trots flera utmärkta räddningar som höll förlustsiffrorna på en acceptabel nivå. Det är sjukt, det är framförallt inte seriöst att utge sig för att vara expert på fotboll när man inte är det. På sätt och vis är det Olsson och Lundh sämre och mer pinsamma än de svenska utespelarnas prestation under första halvlek mot Norge 1 juni 2026.  

https://www.theguardian.com/football/2026/may/11/arsenal-west-ham-premier-league-referees-var