Det sportjournalisterna glömde: Varför är Sverige så dåliga i simning idag? 2.0

Birger och flera generationer simmartjejer, i Båstad. För säkert 60 år sedan. Fotograf okänd men vågar man gissa på Göran Buhre?

Det är dagen efter i svensk simsport. I går fyllde Sarah Sjöström 33 (grattis). I söndags avslutades de sämsta mästerskapen i modern tid. 

För tio år sedan var Sverige fortfarande en världsnation i simning. Till på köpet blågula badbyxor på pallen. Media fokuserar nu enbart på särklassiga Sarah Sjöström. På hennes guld och silver och privatliv. Borde man inte fråga sig vad som hänt med den en gång så stolta simnationen, den som nu så uppenbart ”tagit sig vatten över huvudet”? 

Det är botten. Hur fan hamnade vi här? För så här dåliga har Sverige inte varit sedan OS -64 i Tokyo då alla misslyckades och förbundets officiella (Birger Buhres) förklaring var att alla kvinnliga medaljhopp hade fått mens samtidigt.  

Sarah Sjöström lär inte haft de problemen i Paris. Hon tyckte själv hon ”överpresterade”. Det gjorde inte de övriga 21 simmarna (12 män, 9 kvinnor) vars medelålder inte kommunicerats. Förbundet kallar truppens sammansättning en ”generationsväxling”. Men säg så här. För 30 år sedan var en 18-åring tjej gammal, nära överårig. Idag är en eventuell tonåring allra yngst.  

Det kan dock knappast vara förklaringen till att Sim-EM i Paris 2026 enbart resulterade i en enda annan svensk medalj (brons), av 124 möjliga. Det är inte så jättemånga. Om vi dessutom ser meddaljdroppen i ett globalt perspektiv så tokdominerade USA, Australien och Kina vid OS i Paris för två år sedan. Även andra europeiska länder med en historiskt avancerad simkultur som Ungern och Storbritannien har fått en kvalitetsmässig kallsup.  Men Sverige är fortfarande bäst i Skandinavien och vi tog flera finalplatser, berättar Svensk simsport på sin hemsida.

Kan det vara att simningen inte genererar så mycket pengar och därför är talangerna i Europas västländer färre, och sämre? Att tjejer med talang för elitsport hellre blir fotbollsspelare, fitnessfantaster eller friidrottare? 29-åriga Louise Hansson väntar fortfarande på de 60 000 dollar hon vann när Internationella simförbundet försökte sig på en slags ”Golden League-galor”. För fem år sedan. 

Kan det tänkas att svensk simning inte får fram några nya, bra tränare? Kan det tänka sig att simning liksom orientering, bandy, ishockey och en del andra sporter aldrig attraherat unga svenskar med utländsk bakgrund, de vi lite slarvigt kallar ”invandrare” även om det är i andra eller tredje generationen? 

Havsvattennivåerna stiger alarmerande snabbt men simkunnigheten sjunker. En av fem svenskar kan inte simma enligt den officiella definitionen 200 meter varav 50 på rygg. Men det är inte så enkelt som att skylla på invandring för då borde bristerna vara störst där ”invandrarna” är flest, d v s i storstadsområdena. Sämst i simkunnighet är Jämtland med70 %, bäst är Uppsala län med 90%. Är det Storsjöodjuret som spökar? 

Är det inte coolt att simma inomhus längre? Är det inte coolt att träna två timmar före skolan på morgonen, få dålig ansiktshy och förfärligt hår på grund av allt klor?  Är simningen i Europa offer för kroppsfixering och utseendehysteri? Förklarar det även varför svensk herrsimning verkar ha kallsupstendenser? Det går inte heller att blunda för att Lousie Hansson börjat jobba eftersom sponsorerna inte längre är intresserade av andra än Sarah Sjöström. 

Av de 22 i truppen representerades Stor-Stockholm av endast sju, en från Malmö och ingen från varken Göteborg eller Kristianstad. Där är kärnan i problemet.   

Svensk simnings historiska portalfigur Birger Buhre (god vän till min familj både i Malmö och Båstad) vilar på land, inte i vattnet, sedan säkert 30 år tillbaka. Men jag garanterar att han, landets kanske bäste, mest nyfikne och garanterat mest frispråkige sportkrönikör hade grävt i varför svensk simning riskerar drunkningsdöden. Och säkert farit ut, förbannat och anklagat alla skyldiga, inklusive tidsandan… 

PS ”Det sportjournalisterna glömde” ska bli en återkommande rubrik. Frågor och sammanhang jag tycker kräver svar men som saknas. Jag googlar, promptar men finner inget. Inte säkert jag själv förstår men jag kan i alla fall lyfta de frågor en alltmer andfådd och ”klickkåt” sportjournalistik inte har tid med.  

Ett svar till ”Det sportjournalisterna glömde: Varför är Sverige så dåliga i simning idag? 2.0”

  1. Profilbild för maxtiotar
    maxtiotar

    Min vän simmaren Steve kommenterade texten ingående på min fb-vägg. Här följer hans och mina kommentarer:
    2Det är en intressant fråga men den har nog inte ett enkelt och tydligt svar. Faktorer att beakta:
    1) Simhallar och friluftsbad
    I många kommuner har simhallarna som byggdes under 60-70-talen tjänat ut och ersätts inte lika aktivt av kommunerna. I flera delar av riket bussas barnen till annan kommun för att genomföra åk2 simskolan i skolans regi.
    2) Kostnaden
    Föräldrar tar sina barn ut simklubbarnas simskolor när föräldrarna uppfattar att målet uppnåts (200m ”simkunnighet”) eftersom många kommuner pressat upp kostnaden för många simklubbar, driver baden med privata aktörer (Medley t.ex.). Ersättningssystemet till föreningarna är inte uppskalat att möta kostnaden. På 70-talet fanns inte samma krav på antalet ledare per barn, att alla skulle kunna HLR, och vara utbildade på samma sätt.
    Att simtävla är dyrt! En tävlingsstart kostar 90-110 kronor per simmare, 100-120 för en lagkappstart. Föräldrar tvingar barnen att välja en sport när det är tomt i plånboken. Simningen kommer sist när simkravet är uppfyllt.
    3) Föreningslivet är inte det enda alternativet
    Det är oerhört svårt att få föräldrar att ställa upp. Det är alltid något annat som är viktigare än att göra något och delta i sina barns idrott. Föreningsaktivitet ses som en tjänst man köper. Inte jobbar för med andra föräldrar.
    4) Vattenlekland?
    Kanske det ensida fokuset på lekland istället för ”riktiga” bassänger skiftar fokus för föräldrar – det är inte lika viktigt att kunna simma på riktigt eftersom man inte är i riktiga vatten miljöer.
    Det kommer mera när jag får tid.
    /Steve som lämnade fotbollen och blev simmare vid 43 års ålder.”

    ”5) Media glömmer/skiter i simning
    Du har helt rätt att simning glöms bort. SVT sänder inte SM trots att den sändningen nog hade varit billig. Nu står AquaTV för det där man kan streama hem hela tävlingen för 265:- (ungefär)
    Sarah är ”den” enda. Trots att Junevik (Leksand-Falun tills i somras då hon ”blev” Stockholmssimmare) drog hem bronset i ett mycket tätt finalfält. Sarah är unik, det blir svårt att ersätta henne.
    Det är bara skidåkning på TV. Distriktet Skåne-Bleking har fler registrerade simmare än det finns registrerade skidåkare i hela landet. Simningen är en världssport jämfört med skidåkning som utövas av en handfull länder där Sverige ibland vinner och ofta får spö av Norge. SVT sponsrar en marginalsport både med pengar och sändningstid!
    6) Ska du simma så gör du det på din fritid för dina egna pengar. Det är mycket ont om sponsorer. Eftersom simningen inte syns är det inte lönt för företag att sponsra.
    1b) Tänk på hur simhallarna hanterats i Malmö.”

    Jag kommenterar:
    Tack. Allt hänger samman. Inga TV-sändningar, inga influensers, inga sponsorer och när det gäller simning – ingen plats för ”Hanssons plåt” eller vad det nu står i höjd med Siriusspelarnas nyckelben. Jämför med F1 och bilar och banor med massor av reklam och loggor. Tror inte reklamtatueringar är lösningen. Samtidigt förstår jag SVT. Skidsport drar stor publik, är spännande numera även om man sålt sig till Mammon med masstart och sprintexcesser. Dessutom ska inte Vattenfalls inflytande och nationalromantiska känslor underskattas. Däremot är vatten vatten, oavsett klorhalt. Det känns onekligen som svensk simning är den nya svensk tennis.

    Steve:
    ”Jag är ju sk KLÄRK för förbundet och utbildar funktionärer i Skåne. Så lite insatt är jag men du kanske skulle prata lite med Buhre-familje-delen som fortfarande jobbar med simning och agerar simtränare?
    Du ställde frågan om unga lovande tränare? En som är lovande är Sebastian Marko-Varga (gift med Ida Marko-Varga som simmade på hög nivå för 10 år sedan) båda är verksamma i Helsingborg som har blivit en storklubb. MKK i Malmö och LS i Landskrona är också stora aktörer i distriktet/landet. Samtliga tre klubbar fick ta över våra simmare i Poseidon när vår chefstränare lämnade lite snabbt förra sommaren.
    Jag är med och arrangerar en tävling i Lund/Högevall den 4-6 september (fredag em, lördag morgon och lördag sen em samt söndag fm) om du vill närvara och se lite hur en inbjudningstävling körs så här i säsongstarten. Det finns inga Sarah där och jag kan inte lova att t.ex. Karlskronas bästa tjejer kommer men det kommer iaf sådär 130 danska simmare dit.
    Se https://live.swimify.com/competitions/poseidon-team-cup-2026-2026-09-04/files för tävlingsinformation och följa tävlingen.
    I våras hade vi Masters-DM för Skånesim och hade rekordmånga klubbar representerade vid tävlingen i Lund.
    LIVE.SWIMIFY.COM”

Lämna ett svar

Upptäck mer från Maxtiotår

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa