Marcus Bundsgaards trauma Del 3: PTSS?

”Sport, Skönhet” står det bakom hans rygg. Hans ser inte det. Ingen ser det. Alla ögon är riktade på Marcus Bundgaard. Det är en psykologisk thriller i realtid, med målvakten i huvudrollen. Snarast en enmansföreställning, ensam och isolerad på scenen inför hundratusentals fotbollssupportrar. 

Efter tre raka Superligamatcher skulle Sønderjyskes lagkapten, den 26-årige Marcus Bundgaard, nu bevisa att han inte var ett mentalt vrak som gjorde minst ett gigantisk misstag i varje match. 

Det såg bra ut, för den före detta Elfsborgsmålvakten, ännu strax före halvtid. I måndags kväll fast hela Danmark bara väntade på hans sammanbrott.  

Visserligen underläge 0-2 borta mot Brøndby men inga större misstag. Man såg han spelade med nerverna utanpå för hans kroppsspråk, som målvakt, var just överdrivna gester och rörelser. Han kastade sig på alla avslut, även om de var relativt långt utanför. Han såg väldigt spänd ut – både mimik och ja, hela kroppen. 

Vid Brøndbys 1-0 kastar han sig åt vänster som om avslutet från nära håll ska komma högt invid stolpen och så kommer skottet , halvhårt med bredsida, cirka en meter till vänster om honom. En fotparad hade funkat. Men nu ligger istället Marcus Bundgaard raklång i luften och bollen rullar in en meter under hans höftparti. Ingen direkt tabbe men likväl olyckligt. Och ja, överdrivet. 

Så fick han strax före paus ett hårt avslut från dålig vinkel och 15 meter. I lite taskig höjd. Alltför låg för att boxa, kanske alltför låg även för att försöka hålla ifall man spelar med nerverna i handskarna. 

Marcus stod rätt men valde ,istället för att kupa, att försöka styra bollen med en ”baggerliknande” blockering, det vill säga med båda underarmarna. Dessvärre rakt ut så Bröndby fick avsluta även på returen från cirka 10 meter.

 Det var ett uselt avslut, snarast en bakåtpassning mot Marcus som stod på mållinjen. Han går ned med ena knäet och händerna framför, närmast i marken. Men bollen rullar, helt oförklarligt mellan Marcus handskar och över mållinjen. 

Var det så att den mindre lyckade räddningen (med volleybollspassningen) triggade demonerna i Marcus Bundgaards hjärna? Att Amygdala (den lilla stresshjärnan i bakhuvudet) omedelbart aktiverades och så var Marcus totalt oförmögen att göra den räddning som i princip alla målvakter, oavsett ålder eller kön, gjort med lätthet?  Det var det femte målet den här säsongen han släppte in som alla seniormålvakter hade tagit. Och jag syftar inte på elitmålvakter utan alla, nästan oavsett division. Och det har kostat många poäng. 

Blev förlust 2-3. Hade man blivit överkörda är jag säker på att Marcus startat mot Farum (FC Nordsjælland) på söndag. Men nu när målvaktens gigantiska tavla visade sig avgörande  – kommer Marcus över huvud taget vara med? De närmast berörda (Marcus, tränarna, backlinjen) måste fundera en extra gång om inte deras bollmotare är i behov av en timeout? Och en massa besök hos en psykolog och samtalsterapeut. Finns specialutbildade sådana med fokus på obearbetade målvaktstrauman och keeperrelaterade Post Traumtiskt Stress Syndrom (PTSS)?     

Lämna ett svar

Upptäck mer från Maxtiotår

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa