- Robin Olsen 36, MFF
- Elis Berisha 37, Häcken
- Jacob Rinne 33, DIF
- Walter Hahn 34, Hammarby
- Kristofer Nordfeldt 37, AIK
- Isak Pettersson 29, Elfsborg
- Johan Dahlin 39, MFF
- Andreas Linde 33, Häcken
- David Andersson 22, Häcken
- Mërgim Krasniqi 33, Gais
Kommentar:
Naturligtvis sticker åldern ut. En medelålder på 34 – och nära 35 år undantaget allsvenskan i särklass bäste tredjemålvakt David Andersson. Elitmålvakters ideala ålder är inte längre strax under 30 utan en bit över. Då kroppen fortfarande är ganska smidig och fräsch, skadorna läker fortfarande ganska snabbt och allsvenskan är så långsam att spelet med fötterna inte har lika stor betydelse som i bättre ligor där pressen är snabbare, effektivare och målvakternas marginaler mindre.
Läste i veckan en intressant studie om EPL-målvakter och räddningar vs spelet med fötterna. Hur de flesta av de bästa klubbarna satsar på målvakter som är bra på att rädda medan en del klubbar satsar på målvakter som är yngre, sämre med händerna men bättre med fötterna. Det senare gäller nästan alltid lagen i botten. Om tabellplaceringen påverkat Spurs att låna ut sin ”nära-världsmålvakt” och satsa på en sämre, yngre spelare med bra fötter blir spännande att följa.
Men åter till vår allsvenska. Dess bästa målvakter har så mycket erfarenhet att de inte överarbetar, de försöker inte göra spektakulära räddningar utan gör det de ska och så får det bära eller brista. Eftersom inte heller avsluten är så superbra i allsvenskan räcker det ofta med att ha bra position och vara tajt. Inte som till exempel serieledarnas David Celic som senast schabblar in ettan (ett avslut rakt mot ansiktet) och låter tvåan (offsidemålet?) gå mellan benen. Med andra ord täcker han båda sina stolpar som om avslutaren var så bra att denne skulle avsluta vid stolparna. I förra matchen mot Mjällby gjorde Celic tre stora misstag som kostade mål och jag har alltid påstått att det var fel att peta Diawara – utifrån vad jag ser på matcherna. Sedan kan naturligtvis träningar, omklädningsrum och mentala stabilitet spela in och påverka målvaktsvalet.
Vad gäller Celics ”spread” är en majoritet av avsluten i allsvenskan mitt på – kvalitén på forwards är inte högre än så. Står man rätt, gör sig stor och håller ihop benen kan ingen lasta för ett eventuellt mål. Men eftersom många yngre målvakter (huvudsakligen på grund av deras konservativa målvaktstränare) tränar varje dag för att ta svåra avslut så tänker (och täcker) målvakterna likadant på match. Det kan låta simpelt och lite nedlåtande men det är faktiskt så det är. Inte i alla klubbar men alltför många. Man tränar för teorin, inte den allsvenska praktiken.
Att anpassa sitt spel och sina eventuella räddningar till motståndarna (och medspelarnas) kvalité är något man lär sig med åldern. Plus att kroppen markerar vem som bestämmer. Det är inte lika lätt att komma ned och upp likt en jojo när du fyllt 39 men Dahlins rygg-rehab har uppenbarligen gjort honom mer smidig än för två säsonger sedan. Och mycket smidighet sitter i synapser och att nerverna lätt kan utnyttja sina nervbanor från ögon till hjärna till aktivering av kroppsdelar. Att träna ryggen är något många allsvenska målvakter förbiser.
Det är också speciellt att flera av de mindre klubbar som går bra inte har investerat i bra målvakter. Och när laget inte längre har medgång så är det keepern som kollapsar allra först. Hans osäkerhet sprider sig sedan som en löpeld genom laget….
Efter säsongen återkommer jag en ny ranking inkluderat individuella omdömen.
PS Illustrationen från danska Superligan och 26-årige Marcus Bundgaards senaste, matchavgörande misstag…
Lämna ett svar