Dusans dilemma

Redan efter Djurgårdsmatchen skrev jag att Dusan inte är en allsvensk målvakt och tycker han tydligt bevisade det i går.

Låt oss ta det positiva först.

Den första utrusningen är bra men att han får bollen på sig när han vänder bort huvudet gör honom inte till en klassmålvakt. Men han är snabbt ute och han gör helt rätt vad gäller kroppens läge i skottögonblicket. Förutom då ansiktet.

Vid nästa friläge är han helt fel ute men motståndaren snubblar på bollen.

Mållinjesräddningen kommer i princip i famnen på honom. Inget fel på räddningen i sig men man får gå långt ner i divisionerna för att hitta den målvakt som inte gjort den räddningen eftersom han förflyttar sig med bollen, lite sent, och får den på sig.

Vid de de två sista målen är han fullkomligt chanslös men på första målet gör han återigen en felaktig bedömning i höjdspelet. Att han sedan kastar sig teatralt verkar helt förryckt. Visst fan hade han kunnat hålla sig på benen och sedan tagit returen. Det fanns något uppgivet, offeraktigt över det svanhoppet. Som om han tänkte att han skulle låtsas vara tacklad/skadad och därför inte hade kunnat nå bollen.

Problemen i luften fortsatte. Han hade en utboxning som han missade därför att han inte gick in i situationen med full kraft utan lutarde sig in och blundade när han skulle boxa. Sånt kan man inte göra i allsvenskan. Han hade flera dåliga ingripanden, i princip alla i luften och så ett där han var alltför arrogant med fötterna.

Dusan har kvalitéer och Dusan har kropp. Ingen tvekan om det. Problemet sitter i huvudet. Han vill gärna ge intrycket av att vara en tuff kille och markerar det på olika sätt: att kommentera motståndarsupportrarnas tråkningar och att är lite nonchalant i bollbehandlingen.

Problemet är att Dusan också är rädd för att få en smäll. Kan han undvika en närkamp så gör han det. I 50-50 bollen ( ”makalösa räddning 2”, enligt Åke Under) står han upp och ska rädda med fötterna istället för att gå ner och använda händerna. Fast det kan göra ont och då väljer Dusan bort det alternativet. Och sedan hans nästan maniska motvilja mot att gå in i en luftduell – han ser inte speciellt tuff ut då!

MFF och Roland Nilsson har gjort en stor sak av att man ska ha två bra spelare på varje position. Att nu Dusan gjort flera säsonger i MFF och ändå inte är en andremålvakt av godtagbar standard säger mycket om både Roland Nilssons brist på förståelse för målvakter och troligtvis även Jonnie Fedels kompetens.

Att ha en reservmålvakt så pass många säsonger utan att han utvecklas är inget högt betyg åt MFF målvaktspolicy.


About this entry