SDS och fotbollsbevakningen: en form av mild, surmagad schizofreni?

Sydsvenska skickade två skrivande journalister till Ukraina och MFF:s ganska betydelselösa bortamatch i EL. En markering att man bryr sig om fotboll och har större resurser än bloggare och gratistidningar.

Då måste man leverera, speciellt som man i en geistlös och surmagad tarm kallad ”Snack” påpekar att endast ytterligare en svensk journalist var på plats och att man ratade köttsoppan med potatis i pressrummet för ”söta smörkolor”.

Nicolinn Nilsson börjar sin ingress i den ena nyhetstexten med: ”Malmö FF blev utspelat”.

Anja Gatu börjar sin krönika med: ”För MFF var inte ett utspelat lag”.

Idéen med att skicka sportjournalister runt halva världen är väl för att de ska ge autentiska inblickar i sporthändelsen? Att de ska se det  – människor/läsare på hemmaplan endast kan se i TV –  i ett större och mer rättvist perspektiv!

Så varför skickar SDS två journalister runt halva världen när en av dem uppenbarligen inte såg eller förstod matchen, sporthändelsen?

Senare i krönikan skriver Gatu att: ” Metalist visade att de var ett lag som kunde spela ut MFF närhelst de ville”.

Senare i nyhetstexten radar  Nilsson upp exempel på malmöitiska frilägen och farliga chanser. Hon redovisar den statistik som ger MFF 5-3 i hörnor och hyggliga 8-13 i avslut ( den officiella är 7-10) och konstaterar att det uppenbarligen var match i 89 minuter eftersom ”Metalist punkterade matchen i 90:e minuten”

Så de två fotbollsexperterna åker till Ukraina och blir inte enbart oense inbördes utan även invärtes!

Hur skall jag tolka det? Mild schizofreni?  Alltför många ukrainska smörkolor? Osäkerhet inför hur man ska tolka en fotbollsmatch? Tidningens allt tydligare och plågsamt liberala profil?