Bötfäll klubbar med låga publiksiffror

Svensk elitfotboll kännetecknas av en idealiskt, närmast socialistisk grundtanke som hade fått makarna Myrdal att tända bengaler och vifta med flaggor – dock ej i vitt och himmelsblått.

Svensk elitfotboll kännetecknas av en idealiskt, närmast socialistisk grundtanke som hade fått makarna Myrdal att tända bengaler och vifta med flaggor – dock ej i vitt och himmelsblått.

Svensk Elitfotboll bötfäller de klubbar som genom otillräckliga ansträngningar inte lyckas stoppa de supportrar som försöker skapa fest och stämning genom bengaler. Fine. Man bötfäller för att det anses missgynna fotbollen och dess varumärke.

Varför behandlar man inte de usla arbete många klubbar gör  publikmässigt på samma sätt? Brottet och konsekvenserna är ju det samma – genom otillräckliga ansträngningar missgynnas svensk fotboll och dess varumärke.

Inför istället böter för alla klubbar som inte lockar 10 000 åskådare i snitt – den målsättning Svensk Elitfotboll har för allsvenskan. Det är ett högst rimligt, varumärkesmoraliskt krav!

Nu kanske någon kulturromantiker och korpkramare invänder att minst halva allsvenskan inte hade klarat sig kvar   – fine. Då får vi ha en serie med färre lag. För ska verkligen Svensk elitfotboll ha det glesbygdsansvar som man tar i dag:  ska ”Hela Sverige leva”- i allsvenskan?

Ska de här gubbarna verkligen överse med att ingen vill titta på lag från avlägset, glest befolkade orter?  Är det verkligen förenligt med Svensk Elitfotbolls utveckling att ägna sig åt glesläktare -stöd och  att tätläktares-klubbar ska subventionera deras verksamhet? Som dessutom spelar en är färglös, destruktiv fotboll, solkar svensk elitfotboll och skrämmer bort publik från de vanligtvis välbesökta läktarna?

Staten har ett sådant ansvar, ett regionalpolitiskt fördelningsansvar. Är det inte så att de ansvariga för svensk elitfotboll förväxlar sitt uppdrag med statens och sig själva med politikernas?


About this entry