En tränartriumf

En av året mest övertygande segrar i en ​av de ​på pappret svåraste matcherna. Ok, för att Falkenberg var riktigt dåliga defensivt men det hindrar inte att MFF gjorde ett mycket stabilt intryck, undantaget första kvarten. Magnus Eriksson låg alldeles för högt upp för att vara innermittfältare vilket gjorde att Adu ofta fick markera två spelare. Istället föll han nästan ned i backlinjen och FFF väggade sig enkelt förbi honom. När Eriksson tog en lägre utgångsposition värdig en innermittfältare utan boll täpptes luckorna till och backlinjen slapp de stora luckorna framför.

Agon gör sig bättre på topp. En bra djupledslöpning och två OK avslutningar räckte för att Mehmeti skulle vända matchen. Hungrig, mycket bättre här är på kanten och bättre attityd än förra helgen.

Sedan är Falkenberg väldigt dåliga speciellt defensivt. Vid 2-1 –målet tittar alla boll och tre (3) MFF-are blir fria sex meter från målet. Vid första målet ska ett försvar som är fyra mot tre agera bättre än Falkenberg gör.

Så mer Falkenbergs dåliga försvar än MFF:s spelmässiga styrka låg bakom målen men det var grundinställningen som vann matchen åt Malme. Hareide fick spelarna att fokusera på
dagens match istället för på Prag – det är vad jag kallar en tränartriumf.

Vilket klassmål 4-1 var – underbart att se, gång på gång. Även Forsbergs kalla avslut att ett moment före han borde enkelt rulla in bollen vid första stolpen. Ser så enkelt och förnedrande ut.

Sedan måste man säga något om seriens i särklass sämste domare. Tyvärr förstår jag varför MFF-bänken skrattar ironiskt. Hamlin uppträder som en clown, tar massor av fel domslut och t ex kom Falkenbergs ledningsmål på grund av Inge​l​stens solklara tackling i ryggen på Tinnerholm. Hamlin har tyvärr varken humor eller empati – han har slutat hytta med långfingret men han läser ofta spelet helt fel. Och då har han väl nu gjort 40-50 allsvenska matcher. Jag förstår faktiskt inte varför han får döma i allsvenskan. Den enda förklaringen är att de som väljer ut domarna inte förstår/ser det som vi andra gör. Hamlins osäkerhet, felbeslut och dåliga kommunikation inte enbart med spelare och ledare utan uppenbarligen också med hans egna, assisterande domarna.

I och med dagens klara mentala seger tror jag MFF håller hela vägen – tyvärr tror jag inte att det blir någon lång resa i Europa, känns annars som om det hade varit en bra chans till det när det här laget är mer samspelt om en månad.