HIF post-Holgersson

Markus Holgersson ​var ​killen som skulle rädda HIF kvar i allsvenskan. ​H​an härjade på mittfältet och visade att han utvecklat passningspelet utomlands. Framförallt gav ​h​an stadga åt ett virrigt försvar som stentuff mittback bredvid Peter Larsson.

​D​å beslutar han​ sig för​, efter fyra matcher, att överge sitt träskkravlande HIF för ett lag på Cypern. ​S​amtidigt avgår den högst respekterade ​s​portchefen efter typ åtta framgångsrika år. Svårt att inte se sambandet.

Den extremt dåliga kemin i omklädningsrummet måste påverkat flykten men Holgersson måste sett eller upplevt något värre, förmodligen samma sak som fick Jeppe att säga upp sig. Risken nu är uppenbar att HIF tvingas kvala och att det faktiskt är Holgerssons (Mörarpskillen med det stora HIF-hjärtat eller är han från Ödåkra?) ”fel”.

1-4 mot Halmstad hemma inför 7 500 åskådare borde varit 1-6 eller 1-7. Eller 3-3. Jesper Björkman hade ingen bra fredag. Emil Krafth visade att det finns väldigt många fler, mer lovande högerbackar i Sverige och Peter Larsson hade ont i ryggen och gick ut efter knappt en timme.

David Accam gör högst vart 50:e tillslag på bollen med en annan fot än högern och ​ka​n överhuvudtaget inte avsluta med vänster eller snarare, han vågar inte. Hans fantastiska spetsegenskaper gör att han i fall han vore en gedigen målskytt borde gjort tre i första halvlek men tvingades varje gång lägga bollen till rätta på högerfoten och så kom det ett blått ben emellan, varje gång. Sedan tog han fyra, fem andra avslut, alla helt misslyckade, istället för att passa bollen till mer fria medspelare.

Utan boll drog han på sig ett gult för en ful eftersläng och han borde haft två eftersom han när han sprungit förbi den gamle HBK-keepern ( Högaborgs BK) Stojan Lucic slängde han bak foten i mening att träffa den liggande Lucic. Hade det träffat hade det tagit i ansiktet och hade förmodligen inte enbart gett honom rött utan även en längre avstängning. Nu missade ”klacken” med några centimeter.

Det andra spelet utan boll… Det finns en anledning till att Halmstad hela tiden i första halvlek anföll på HIF:s vänsterkant. Tränaren Jens Gustavsson missade det där som Hasse Backe sa efter AIK-HIF i våras, att David Accam var en fantastisk försvarsspelare, förmodligen den bäste i allsvenskan som inte spelade i en backlinje. Så HBK skapade chans på chans genom att de helt ohotade fick stå och måtta inlägg för Backes ”def-favo” var liksom inte just där…

Sedan har vi den hyllade skyttekungen Micke Dahlberg. Han fick stå fyra, fem meter från mål och dra till med vänster på halvvolley medan Lucic hukade på mållinjen för att inte träffas av bollen. Och så skjuter Dahlberg honom rakt i magen – taskigt! När Dahlberg faktiskt gjorde mål strax före halvtid så sköt han från ungefär samma avstånd och ungefär lika mycket mitt på de som stod i vägen. Fast lägre. Så han lyckades skjuta både mellan benen på försvararen framför honom och sedan gick den även mellan benen på Lucic. Ett av de mer tursamma målen i årets allsvenska.

I första halvlek var det en jämn match. Halmstad var inte bra men mycket mer taktiskt disciplinerade. Både den höga pressen och överlastningarna på HIF:svänstersida gav resultat. HIF hade problem med allting förutom att de kunde slå bollarna genom eller över HBK:s höga, raka backlinje. Så 3-2 till HIF i halvtid hade varit ett logiskt resultat, ifall HIF haft åtminstone en bra målskytt. Problemet är att HIF inte har det. Accam gör många mål och Dahlberg har gjort 5 på typ 6 matcher men de borde gjort det dubbla i fall de hade varit bra målskyttar. Ifall Marcus Rosenberg, Eriksson, Lasse Vibe, Erton , Måns S, Baldvinsson, Thordasson, Goitom med flera fått Accams chanser i går hade de gjort tre, fyra mål och spelat fram till minst två.

I andra halvlek satsade HIF offensivt och HBK:s försvar stannade lågt. Där stod de väldigt bra. HIF skapade en enda bra målchans på 45 minuter (Accam från ingen vinkel alls istället för att passa lagkamrater) medan HBK och deras snabba omställningar borde resulterat och stängt matchen redan timmen. Dåliga avslut och en mycket bra Pär Hansson förhindrade raset.

På flera sätt var det här en katastrofal insats av HIF. Vad värre är, det finns inget som tyder på att det blir bättre. Pär Hansson är den ende som förtjänas ett bra betyg, Jere var godkänd och resten var av dåliga. Mattias Lindström kom in efter paus och var usel, tyvärr. På programmet står en rad svåra matcher mot lag som ligger betydligt högre upp i tabellen, tuffa bortamatcher och hemmamatcher mot närmast AIK och sedan MFF. Jag tror HIF får svårt att undvika kvalplatsen, trots att de har ett lag för minst mitten. Men kan man verkligen lasta Holgersson?

I Hamlet, Shakespearepjäsen som utspelas i Helsingör, märker den unge prinsen att det är något som inte stämmer, att det finns ett systemfel i kungadömet Danmark. Med fog kan man nu också hävda att ”there is something rotten in the state of Helsingborgs IF”. Låt oss hoppas att det inte slutar med att alla dör.