Love zero

Kevin Love spelar basket men resultatet är mer tennis. Han är en av tre nyckelspelare i Cleveland Cavs och har nu spelat sex playoffmatcher. Cavs har vunnit samtliga, Love har förlorat alla utom två, mot Detroit Pistons. De undantaget har han satt 15 av 59 skott, det vill säga 26 procent. Visserligen har han snittat 11 returer men det räcker liksom inte. Cavs returer kan alltid någon annan ta men ingen annan kan sätta de skott som Love nu missar och som han måste sätta för att Cavs ska kunna vinna NBA-finalerna.

I natt krossade de Atlanta Hawks och ledde med 35 poäng redan i halvtid. De leder serien 2-0 men spelaren med nummer 0 på ryggen har skjutit 7-29. Jag har haft honom som Fantasyspelare både genombrottssäsongen i T-Wolfs och så en månad den här säsongen. Jag draftade honom i tredje omgången men tradade honom mot Hassan Whiteside redan i slutet av november.

Love saknar något i Cavs. Han kämpar, han vill, han spelar bra def. men hans skott är utan självförtroende, utan kärlek. Som om varje skott (treor och öppna skott från halvdistans) han tar måste bevisa att det var värt att ta för annars hade ju LeBron kunnat ta det. Med andra ord tror jag LeBron är Loves egentliga problem. Att varje skott måste rättfärdiga sig själv och sitter det inte är det ett dubbelt förlorat skott. För att det inte satt, för att LeBron inte fick det.

Kan Cavs inkludera Love i sitt spel har de chansen, speciellt mot ett lag från en stad som var centrum för hippierörelsen!  Eller som Scott Mc Kenzie sjöng redan 1968:

”If you’re going to San Francisco

Be sure to wear some flowers in your hair

If you’re going to San Francisco

You’re gonna meet some gentle people there

For those who come to San Francisco

Summertime will be a love-in there

In the streets of San Francisco

Gentle people with flowers in their hair”