Målvaktsjournalistiken del 1

Det är lustigt att precis vem som helst kan bli expert på målvakter. Allt som krävs är att ”rewritea” någon utländsk kollega som inte heller fattar nånting och så vips uppstår begreppet ”svensk målvaktsexpert”, den här gången på prestige-sajten ”Fotbollskanalen”.

 

En av de märkligaste texter om fotbollsmålvakter jag någonsin läst dyker upp där idag. Deras ”målvaktsexpert” rankar EPL:s fem bästa målvakter. Inte efter hur bra de är i allmänhet, utan hur bra de är just nu, den tredje september, ”för stunden”. Peter Hyllman har tagit rankinglistor till ”en helt ny nivå”. Uppenbarligen är det så att den som var världens i särklass bästa målvakt den 31:e augusti, tidigare under augusti, i VM och under vårsäsongen men gjorde en tabbe 1 september nu inte är bland de fem bästa, ens i England.

 

Alisson gjorde en stor, självförvållad och alltså lite arrogant tabbe mot Leicester i lördags vilket kostade ett mål och förmodligen en hel del självkritik men det kostade inga poäng, Pool vann ändå, 2-1. Dessutom var avslutet så jävla uselt att Alisson kastade sig över bollen. Hade avslutet varit bättre placerat och inte smitigt under honom hade brassen räddat bollen. Ifall avslutet varit bättre – hade Alisson fortfarande varit bäst i världen då? Men under alla omständigheter – målet kostade ett fall från Peters målvaktsparnass.

 

Den misslyckade Cruyff-finten till trots: har inte de fem som anses bättre gjort någon tabbe? ”Målvaktsexperten” skriver t o m att Hugo Lloris gör en tabbe per match så då borde fjärdeplacerade Lloris väl vara sämre än Alisson som väl bara gjort en, på hela hösten?

 

Att ranka målvakter efter tabbar tycker jag diskvalificerar experten helt och hållet. Det är självklart att man inte kan ranka målvakter efter tabbar lika lite som man kan ranka forwards efter misslyckade avslut. Forwards rankas efter mål, rimligtvis bör målvakter rankas efter räddningar. Precis som med forwards är det dock sällan den som gör allra mest mål, eller räddar flesta avslut som är den bäste spelare på sin position.

 

En annan av de allra sämsta texterna om målvakter publicerades tyvärr även den på Fotbollskanalen. Den skribenten, möjligtvis samme Hyllman, rankade då EPL:s bästa målvakter efter hur många mål de släppt in per avslut. Han kom följaktligen fram till att de sämsta lagen (de som släpper till flesta avslut i EPL) också hade de allra bästa målvakterna för deras räddningsprocent var ju högst. Oavsett hur många och hur svåra avslut de har emot sig i förhållande till de topplag som för matcherna och nästan enbart får svåra avslut som frilägen och fasta situationer mot sig.

 

Länge var det så här även i England. Reaktionära engelska fotbollsexperter hatade de utländska målvakterna som tog engelsmännens jobb så de dissade utländska målvakter, helst i topplagen,  så fort de finns chansen. Många av målvaktsrasisterna försvann då de allra bästa lagen vägrade ha något annat än utländska målvakter men ibland dyker de engelska rasisterna åter fram ur sina hål. Fotbollskanalen och dess expert är inte sen att ta rygg på idén att de bästa och rikaste klubbarna i England (och övriga världen) av någon märklig anledning alltid väljer att köpa de sämsta målvakterna…

Ps De gånger jag läst Hyllmans texter om engelsk fotboll som inte handlar om målvakter har jag upplevt dessa som raka motsatsen – initierade och mycket läsvärda. Visserligen innehåller även målvaktstexterna slutsater och omdömen som jag delar men det är helheten och utgångspunkterna som i mitt tycke ”avslöjar” honom.

 

 


About this entry