Det ”omöjliga” upprepas ständigt

Sällan har en gruppturnering i fotboll gett så många märkliga resultat – i förhållande till tipsen.

Alla var vi överens om att MFF lätt skulle ta sex pinnar, eller allra minst fyra, mot sjuan i norska ligan. Liksom att de relativa storklubbarna från Belgien och Turkiet skulle mosa norrmännen och troligtvis även MFF.

I går efter tvåmålsledning och spelövertag trodde väl alla efter en timme att det var kört, både i Sarpsborg och Malmö. Så plötsligt…

Det enda vi lär av historien är att i fall man tror på den och räknar med det sannolika kommer man bli förvånad. Ofta. Även om turkarna är storfavoriter att vinna och vinna ganska enkelt mot MFF. Speciellt med tanke på att MFF blivit utspelat och med tur och skicklighet undvikit stora nederlag i alla bortamatcher i ett par års tid – utom den på Jylland när man spelade med kniven mot strupen.

Om matchen i går kan man säga följande. Nästan alla chanser skapades utifrån misstag. Skillnaden mellan lagen var att Genk gjorde färre och var så mycket bättre på att utnyttja omställningarna. De hade många frilägen som Dahlin räddade, MFF hade knappt ett avslut på mål förutom målen.

Vad det säger om matchen på Luciadagen? Ingenting!

Jo en lärdom tror jag man ska ta – Antonssons energi är som mest funktionell när han kommer från bänken och möter trötta motståndarben. Traustasson är bättre på att hålla i boll och försvarar bättre än ”Mini-Mackan”. Antonsson är mer som pålägget på den redan bredda smörgåsen vid mellanmålet – ett mellanmål inför det riktiga målet, att gå vidare i Europaleague.


About this entry