MFF ska aldrig spela 4-4-2

Har inte sett MFF men om två veckor ska de möta ett av Tysklands bästa lag och då borde en förstauppställning i princip vara klar redan nu. Det är en annan sak att alla i truppen ska spela men kanske inte matcherna mot tufft motstånd. Var Sparta Prag det? Nej!

 

Dahlin är den ende självskrivne bredvid Rasmus och Bachirou. AC borde vara det när han inte är skadad. Att han gick ut med ryggont är illavarslande – är han en glaslirare det vill säga håller inte hans kropp för påfrestningarna (läs hybrid/konstgräs)?

 

Oscar ska naturligtvis inte spela högerback. Jag tycker han är landslagsmässig i en trebackslinje och jag förstår inte varför MFF ska ha fyra backar när de möter de tio ängalagen i allsvenskan. Safari är OK men i min förstauppställning sitter han på bänken och spelar gitarr. En annan orsak till att det faktiskt inte går att spela Oscar och Safari som ytterbackar samtidigt är att en fyrbackslinje måste ligga mycket högre än en med bara tre som kan centrera och retirera på ett helt annat sätt. Ligger man högt bara måste man ha en snabb ytterback som kan ta löpningarna snett hemåt och fixa djupledshoten från halvplan. Den snabbheten har varken Oscar och framförallt inte Behrang – hur bra de än läser spelet. Men visst. Mot ett Wolfsburg där MFF närmast spelar 5-4-1 är det OK. Men bara i EL. Förhoppningsvis har JDT förstått det – annars blir det en tung vår.

 

Så framför Oscar Anel/Nielsen och Rasmus spelar Berget/Eric Larsson (beroende på hur överlägsna MFF är) Bachirou, AC, Traustasson och Rieks. Kiese Thelin och Nalic/Antonsson på topp.  Här är inte så mycket att orda om. Berget kan bli forward när så behövs – krävs endast en aning högre utgångsposition så han kommer snabbare in i pressen och återerövringarna. MFF har återigen efter fyra tröstlösa säsonger återigen ett hot i luften på annat än hörnor. Det är jävligt välkommet.

Men generellt ska MFF vara så överlägset att de enda gånger de inte spelar 3-5-2 är ute i Europa och i Stockholm.

 

 

 


About this entry