The Championshipkval: elva call girls till EPL

Sett väldigt många usla EPL-matcher denna sommar. Rena transportsträckor där lagen delat poängen pliktskyldigast eftersom flertalet inte haft speciellt mycket att spela för. En del har innehållit slumpmål men matcherna har varit 0-0 i sin karaktär. Utan publikljud har det varit riktigt dålig underhållning.

Mer 0-0 än gårdagens ”spännande” kvalfinal mellan Brentford och Fulham är dock svårt att tänka sig. Båda lagen ville markera, inte släppa till något. Matchen var anemisk och närmast helt chanslös in i förlängningen.

Det enda intressanta var Pontus Jansson och hans danska tränare Thomas Frank. Plus det faktum att Fulham var oerhört mycket mer fysiska, både i kroppar och på plan. Bland annat tack vare EPL:s trygghetsfonder som garanterar klubbarna en massa pengar även de två, tre säsongerna efter att de åkt ut. Det gör det oerhört mycket svårare för nya klubbar att ta sig till EPL. Fulham hade tio, tolv spelare med EPL-erfarenhet. Brentford hade en spanjor som gjort nio minuter med Liverpool.

Så Brentford med en annan klubbfilosofi, andra visioner, ett oengelskt tänk men med begränsade ekonomiska resurser, blir kvar i näst högsta serien.

Vad som avgjorde var VAR och en överarbetande målvakt.

När Reed i Fulham efter tio minuter kom sent in i en närkamp, slängde sig med sulan först och högst in i danske mittfältarens underben skulle det naturligtvis varit rött direkt. I en VAR-match hade domaren på plan sluppit avgöra matchen som, i ett längre perspektiv, faktiskt handlade om miljardbelopp. Nu beslöt Atkinson, landets kanske bäste domare, att gult räckte. Så han slapp han undan ansvaret.

Spanske målvakten Raya var oerhört duktig i Brentford men lite väl offensiv. Han gick gärna långt ut och bröt långbollar – tänk Higuita!
Även på bollar som hade kunnat hanteras av uteförsvararna. Han såg sig nog mer som ”sweeper with gloves”. Överarbete, och vilja att tvinga motståndarna att slå korta inlägg genom att ställa sig ganska långt ut från mål vid frisparkar, kostade. I förlängningen. Vänsterbacken Berry, han med hästsparken i vänsterbenet, singlande inte in en lång lyra utan sköt direkt från drygt 40 meter. Efter att han först räckt upp armen så som att signalera nån slags variant som involverade flera spelare. Det gjorde den inte. Raya hann inte tillbaka och miljardmatchen var avgjord. Synd om Pontus och Brentford som inte varit i högsta ligan sedan 1947. Nu kommer de tongivande, tekniska spelarna, speciellt algeriern Benrahma, försvinna till EPL-klubbar med större plånböcker medan Fulham blir ett fysiskt 0-0-lag i EPL:s oerhört välbetalda bottenstrid. Gårdagen vinnare blir morgondagens lyxförlorare – inte helt olikt elva call girls vars enda vinning är pengar. De ställer upp och tillfredsställer de åtta-tio globala EPL-koncernernas vinstbegär. Och säsongen 2020 är det väl helt OK, eller?