Chansningen som misslyckades
Ett lag kan ha medgång utan att spela bra. Eller så spelar de verkligen bra men får inte resultaten med sig. Enskilda spelare dippar i form då och då – speciellt unga spelare.
Jag förstår mig inte på Jens Gustafssons laguttagningar. Att döma av resultaten den senaste fem matcherna är min okunskap ganska berättigad. Ändå kan jag höra honom stå och berömma insatsen, säga att Norrköping var bättre än förra gången.
Låt oss först slå fast att IFK Norrköpings trupp är relativt tunn, trots nyförvärven. De senare har kommit direkt från semester och verkar inte vara i form. Lite speltid, springer fel, värderar fel, orkar lite – fast de i grunden är väldigt bra spelare.
Eller så är viktiga spelare så trötta att de inte orkar göra det extra som krävs och som vanligtvis lyfter dem över genomsnittet. Som Totte Nymans löpningar eller Eric Smiths vilja att vila istället för att fullfölja sitt markeringsuppdrag vid Häckens 1-0.
Jens G litade på att offensiva alternativ som Carl Björk och Pontus Almqvist. Kanske såg han Levi som forward? Han var så pass osäker på de defensiva kvalitéerna att han spelar med en fyrbackslinje även är det inte behövs.
Det var väl därför den lojale komplementspelaren Henrik Castegren placerades som vänsterback mot Häcken? Att Jens till varje pris måste ha en vänsterback istället för att formera laget efter spelarnas kvalité.
Efter fem pinnar på de senaste fem matcherna kan vi konstatera att laget roterade alldeles för lite de första sju, åtta matcherna och att tränaren hade en övertro på sin trupp. Biörk och Almqvist gör inga IFK-are glada, oavsett var de befinner sig rent geografiskt.
Försvaret läcker, Isak Pettersson räddade återigen laget från en pinsam storförlust.
Framförallt är alla nyckelspelarna trötta och slitna. Då spelar det ingen roll att startelvan ser stark ut på pappret eller att man har namnkunniga på bänken. De fundamentala spelarna, de som alltid måste leverera, har inte orkat göra det de senaste omgångarna.
De bokstavstrogna kommer fortsätta hoppas, hänvisa till att man hade bollen 56 % i går eller vann avsluten mot Mjällby.
Jag är oerhört nyfiken på när Jens Gustafsson kommer börja rotera laget. För ingen utmattad spelare kommer bli bättre av att fortsätta spela. Och ju längre de tvingas spela desto längre tid till de återhämtat sig. Likt konkurrenterna borde Norrköping nu varit på väg mot toppform och tagit flera raka segrar – inte tvärtom på grund av tröttkörda stjärnor och en tränares rädsla för att rotera.
About this entry
You’re currently reading “Chansningen som misslyckades,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- augusti 7, 2020 / 07:34
- Kategori:
- Norrköping, Tränare/Managers/Coacher
- Etiketter:
- form, Funktionalitet, Häcken, IFK Norrköping, Jens Gustafsson, Rotation
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]