Fem byten ger sena mål

Det händer oväntat ofta i allsvenskan 2020. Nu skedde det även i CL-kvartsfinalen: PSG vände 0-1 i 90:e och 92:a matchminuten mot Atalanta.

Orsaken är densamma oavsett nivå. En till slut osynkroniserad, utmattad backlinje. Rent konkret en rutinerad blåsvart mittförsvarare som nu först löste offsiden och sedan styrde in kvitteringen när han försökte blocka. Plus en mental kollaps där alla tittade på bollen.

Framförallt det faktum att även om det lågt försvarande laget får springa mest utan boll så tjänar det anfallande mest på att få in fem fräscha spelare.

Dels kan du byta in rena boxspelare (eller en nickspecialist e t c) som annars är alltför obstinat för att få plats bland tre. Dels kan du få matchen att skifta karaktär genom att t ex byta in tre centrala mittfältare i en match där det löps mycket.

Ett försvarande lag byter ofta in defensiva spelare vilket betyder att backlinjen bli mer ”offside-osynkroniserad”, att det uppstår en förvirring om löp- och passningsvägar som gör att uppspelen misslyckas och motståndarna omedelbart återerövrar bollen. För att inte prata om desorienteringen vid fasta situationer. Vem markerar vem när det kommer in sex nya spelare och inga pärmbärare i världen kan instruera alla samtidigt. Kanske måste man snabbutbilda fler pärmbärare…

Många byten innebär ofta att det organiserade, försvarande laget tappar en del av strukturen vilket ökar möjligheterna för onside, slumpmål, och missuppfattningar.

Fräscha ben skiter i strukturer, bollen ska bara in. Fem byten gynnar alltid laget som vill framåt och anfalla. Jag tycker det är en fascinerande nymodighet och uppgradering i fotbollens närmast reaktionära regelverk.

PS PSG har själva burit på en förbannelse om sena motståndarmål. Som förra säsongen mot Man United eller då de släppte in sex på Camp Nou. PSG, en av världens mest osympatiska klubbar, har därmed en jättechans att vinna finalen, troligtvis mot Bayern München.