Lex AC och Dahlberg – varför inkonsekvens och okunskap präglar Allsvenskans Stora Pris

Nu skall jag bevisa att Malmö FF:s Anders Christiansen premierades på felaktiga grunder och att Örebros Oscar Jansson inte är allsvenskans bäste målvakt. Varför juryn, en på pappret kvalificerad grupp bestående av 16 allsvenska tränare, 16 allsvenska lagkaptener och 32 fotbollsjournalister, kan ha fel har jag grubblat på och kommit fram till ett eller flera av följande förklaringar:

A.Inte bryr sig B. Inte förstår C. Inte tänker tillräckligt. 

Kanske verkar det något förmätet att påstå detta men faktum är att ”De Sextiofyra” i juryn avseende Allsvenskans Stora Pris (d v s herrallsvenskans mest prestigefyllda utmärkelser) ”går bort sig fullständigt”. 

Den veckan jag lärde mig simma fick jag inget diplom eftersom jag inte varit närvarande på simkursen alla dagarna. Till skillnad ifrån de flesta andra barnen hade jag faktiskt lärt mig simma men det var oväsentligt (mamma tog med mig till HSS träning på Råå vallar där de en morgon i slutet av den veckan lärde mig ligga högt och använda benen – det var hela hemligheten). I boken ”Bredd” (som delvis handlar om elitidrott) berättas om hur förödande det är när tekniker litar blint på tekniken, eller brandbekämpare i nödsituationer inte släpper motorsågar och annan utrustning och bara springer, utan springer med extravikten och omkommer. De förmår inte att släppa det som definierar dem och deras yrkesroll eftersom deras självbild är så hårt associerad till utrustningen, tekniken, titeln e t c. 

Ungefär detsamma gäller ASP. Man sätter upp kriterier på måfå. Sedan blir kriterierna viktigare än det man faktiskt försöker belöna eftersom det är priset och närvaron i juryn som utmärker och bekräftar en stor del av medlemmarna istället för vad de faktiskt åstadkommer på yrkesmässig basis (Lex Lundh och Månadens Spelare).

Det grundläggande kriteriet är uppenbarligen att man spelet ett visst antal matcher, lär enligt mina källor vara  20. Varför just 20 och hur det förklaras vet jag inte – förmodligen vet ingen annan av ”fotbollsexperterna” i juryn det heller. De flesta är, informellt och åtminstone de 30 som är utbildade och inte representerar Örebro, ense om att Pontus Dahlberg är allsvenskans bäste målvakt. Om det nu inte vore för att han endast spelat 14 matcher. Jag förstår ifall kriteriet varit över två, eller tre matcher för att undvika tillfälligheter men 14? Är man bäst så är man bäst. Han har i princip stått i mål mot alla motståndare och visat klassen i nästan varje match, och minut. Pontus Dahlberg hade i teorin alltså kunnat stå i 19 matcher men fortfarande förvägrats detta självklara erkännande av att vara bäst.

Till saken hör att ifall man kan identifiera en bra målvakt utifrån andra kriterier än hur många bollar han släpper in (och antalet matcher) så är allsvenskans tre bästa målvakter förutom Pontus, IFK Norrköpings Isak Pettersson och Elfsborg Tim Rönning (återkommer med målvaktsranking om nån dag och då kommer än fler av allsvenskans målvakter rankas högre än Oscar Jansson). 

Om Pontus Dahlberg inte är allsvenskans bäste målvakt enkom för att han endast spelat 14 matcher – varför är Anders Christiansen MVP? Visserligen tycker jag också han är MVP men juryn här slår knut på sig, i bästa fall. Om speltid är avgörande – hur kan man vara mest värdefull när man spelat så få minuter? Även ifall man ifrågasätter ett stipulerat antal matcher som kriteriet för att vara ”bäst” så kan man inte tveka om att spelminuter är fullkomligt avgörande vad gäller ens ”värde”.

AC har 23 matcher men blott 1826 minuter – av de drygt 2700 möjliga (rimligtvis borde tilläggstid adderas men det räknas väl inte officiellt, för spelare?). AC har alltså i genomsnitt spelat cirka 67 procent av matchtiden och då är plötsligt, i teorin, till exempel Erik Larsson 50 % mer värdefull eftersom han spelat samtliga minuter den här säsongen. Om vi ska lita på juryn. Ifall spelade matcher/minuter är avgörande borde rimligtvis det inte enbart gälla målvakter utan blir naturligtvis än viktigare för offensiva mittfältare och andra utespelare som är mer delaktiga i spelet. 

Med tanke på kriterierna – hur kan ens AC vara nominerad?  Viktigare än matcher är ju minuter och inkluderas tilläggsminuter lär AC ligga under 2/3, det vill säga under den sammanlagda matchtiden för de där magiska 20 matcherna som enligt juryn skiljer magi från totalt mörker och meningslöshet. 

Ifall de som äger varumärket (och de som marknadsför det på olika sätt bland annat genom att låna ut sina namn för att skänka reklam åt spelbolag och indirekt uppmuntra till spelmissbruk) verkligen bryr sig, förstår och tänker efter så gör de om kriterierna till nästa säsong. Varför de nästan garanterat INTE kommer göra det kan vi fundera på under vintern.