Idag möter Malmö FF framförallt sin historia

31 års ångest börjar bearbetas i morgon. Senast MFF vann Svenska Cupen var 1989. Den tränare om vinner en ny cuptitel kommer minnas för den. För alltid. Så symboliskt, och traumatiskt, har MFF:s cupkatastrofala facit utvecklats. MFF ska vinna allsvenskan, ska ut i Europa och ska vinna den jävla cupen – det har varit en mantra i sju, åtta säsonger nu och MFF var verkligen satsat. Men misslyckats. 

Jon Dahl Tomasson har vunnit nästa alla cuper som går att vinna: En vunnen och en förlorad CL-final med Milan. Italienska cupen och supercupen. Holländska Cupen och en UEFA-titeln med Feyenoord. Han är en cuptränare och han var det redan förra året, men föll i 86:e trauma-minuten.  Cupen är en försäsongsturnering men måttlig betydelse för alla andra svenska klubbar än Malmö FF. Blir JDT blott en bra tränare eller en legendar?

MFF:s vänskapsmatcher har inte varit lysande. Ändå valdes motståndet just för att man skulle göra många mål och släppa in få. Dåliga resultat betyder ett dyft ifall man vinner övertygande i dag. Om det sedan är med ett eller flera mål spelar absolut ingen roll. Att göra mål på chanserna och ett solitt försvarsspel – alltså inte det vi såg mot Mjällby är vad man bör kräva. Utöver det – ingenting. Idag. Idag möter Malmö FF sin historia. På sikt behövs en målgörare köpas in. En som är redo när allsvenskan sparkar igång om drygt en månad.  Men allt annat än en sker i dag är katastrof, för MFF. En sådan poängförlust kan fläcka hela säsongen.

En annan tränare som värderar helgens cupmatcher riktigt, riktigt högt är Rikard Norling. Hans IFK Norrköping är en genuin cupklubb som inte lyckats på decennier. Kanske har det att göra med de halmstadstränare man valt – cuper vinns av Djurgården, Göteborgslag och ibland Helsingborg. IFK Norrköping har inte haft den hårdheten och hungern under många år. Kanske är det ett sett förrikard att markera trendbrott och paradigmskifte i den Parken som numera heter nåt jättekonstigt, superkommersiellt och outtalbart. Ett poängtapp förstärker turbulensen och den dåliga smaken i munnen – en seger skapar lite behövligt hopp och något som med lite fantasi kan identifieras som stabilitet.

För mer fakta läs gärna anmälan av förra årets storverk om svensk herrcupfotboll ”Idrottsfilosofiskt osvenskt? Varför gillar svenskar inte cupturneringar?”