Vad gör han här?

Man ska inte håna spelare men hur lyckades Marcus Antonsson missa chansen på tilläggstid? Bollen dimper ned på hans fot, det är lite drygt tre meter till mållinjen, han är alldeles ensam. Med en slags krampaktig snedspark lyckas den forne skyttekungen skarva bollen som beskedligt rullar bak till målvakten.  Marcus Antonsson gör naturligtvis sitt bästa – hur kan en så obegåvad målskytt bli toppforward? I landets rikaste klubb? Har ställt frågan förr. Den bör riktas till tränaren, och sportchefen: vad gör Antonsson här? 

Och vad gör Antonsson vid Västerås ledningsmål? Han markerar vänsterbacken Ribeiro. Så slås frisparken och Ribeiro springer mot målet medan Marcus Antonsson bara står kvar och tänker att det här fixar säkert lagkamraterna. Inte ska jag, skyttekungs-Marcus som hyllats i lokalpressen för jag petade in två mål i januari, behöva springa tillbaka och markera. Va? 

För två tio dagar sedan – när MFF släppte in en simpel frispark av Mjällby över en mur som inte hoppade – frågade jag varför aldrig Malmö lärt sig ställa upp och agera som en mur? Den besynnerliga murkulturen i Malmö FF. Tycker man att det inte behövs – att målvakt Marko är alltför lång och bra för att släppa in lösa höjdbollar, att mästare inte behöver hoppa? 

Malmö FF är det enda elitlag jag sett de senaste säsongerna som vägrar hoppa – det vore spännande att få veta varför. Och hur tränare och dess högst eventuella defensiva tränare resonerar. Hur instruerar de spelare som Beijmo vilken faktiskt gör en antydan till att hoppa, men hoppar undan, från bollbanan? En Sarr som väljer att flytta sig när bollen kommer emot honom? Har någon defensiv koordinator inte kunnat förklara idén med en mur – rent teoretiskt? 

Det här var pinsamt Malmö. Sättet man förlorar på var gravt genant, riktigt smärtsamt. Det fanns perioder då man förde matchen och pressade fjolårets mittenlag i Superettan men helhetsintrycket – och några svaga spelare på viktiga positioner gör att det här inte känns som ett lag som utmanar om guldet. Trots de stora namnen. Trots alla pengarna. Du vinner inte allsvenskan med startspelare som Antonsson eller, är jag rädd, Marko Johansson.  

Man kan inte lasta Marko för målet – förutom att han kanske borde inse att motståndarna försöker slå bollen över murar som inte lyfter. Varje gång. Det är snarare helhetsintrycket, räddhågsenheten, hans lågmälda attityd på linjen som jag inte förknippar med en förstemålvakt i MFF. Han reagerar på avslut i stället för att försöka styra avsluten och bestämma i sin ”hood”. Det krävs auktoritet och ibland helt makalösa parader om man är MFF-målvakt. Dit är det långt för Marko Johansson i februari 2021.