Finalen som kallas kvartsfinal

Ett möte mellan två före detta passionerade AIK-are och goda cup-tränare. De kan varandra innan och utan men idag, i cupen, är förutsättningar helt olika. För Alm ytterligare en måste-säsong. Han kan inte vinna allsvenskan, alltså måste det bli cupen. Det enda som möjligtvis kan rädda honom kvar i storsatsande Häcken förutom cupguld är en andraplats i allsvenskan. Men kanske är nye sportchefen Ericsons tålamod mindre, att inte ens cupen motsvarar insatsen. Grenen Alm sitter på sågas redan, i smyg. Vinner IFK kommer han kunna känna de första darrningarna redan direkt på slutsignalen.

Rikard Norling har allt att vinna. Det ser överraskande bra ut i en klubb med Covid-19-tidens mest struliga elitorganisation. Det jag trodde skulle bli problemet verkar funka – IFK Norrköping har släppt in få regelrätta mål. Oscar Jansson verkar ha höjt sig en klass med Maths E. som målvaktstränare. Det kan vara allsvenskan två bästa målvakter f n v som möts i dag. Backlinjen känns märkligt solid. Castengren ser ut att ha lyft sig med tränarens förtroende. Eller? Den riktiga värdemätaren kommer i dag. 20-årige Theodore Rask var sensationellt bra mot Blåvitt och borde rimligtvis inte betyda en försvagning defensivt, utan boll. 

Häcken såg loja ut mot Helsingborg efter att de tagit ledningen. Det var en match Häcken kunde vunnit med ett par mål, ifall man behövt det. Kvitteringen var mer förarglig än dysfunktionell. 

Det enda tråkiga med kvartfinalen är att det är de två bästa återstående lagen mot möts. Det borde vara final. Jag tror det indirekt är det – dagens vinnare tar hem hela cupturneringen. Ska det bli IFK måste man vara effektivare framför mål – så många chanser som i tidigare matcher kommer man inte få idag och dessutom står allsvenskans bäste keeper mellan IFK och nätet.