Nya segrar, nya problem

Sex matcher i CL skapar problem i allsvenskan. Det blir fler matcher för nyckelspelarna samtidigt som bänkvärmarna kommer göra mer än värma upp – de tvingas prestera utan snuttefilt över benen. 

Samtidigt har MFF en mycket tacksam sits för att man inte har en mängd landslagsspelare som ska resa långt och inte kan träna med klubblaget, kanske måste spela tuffa VM-kvalmatcher.  AC ska väl med Danmark, Lewicki borde tillhöra Sveriges trupp. MFF:s nya policy att värva ”överåriga” har en stor fördel. MFF:s uppdaterade matchkalender innebär dock också att man i allsvenskan måste lita mer på de spelare som inte platsar i Europa. De bara m å s t e lyfta laget i serien. Problemet är att de inte gjort det. Än 

Jag tänker på Adi Nalic, Erdal Rakip, Felix Beijmo, Franz Brorsson, Malik Adubakari, Eric Larsson och kanske någon till. En konsekvens av detta problem är att den A-lagstrupp som i våras innehöll 16 mittfältare och fyra forwards sedan dess har berikats med mittfältaren Sergio Peña och Martin Olsson som mycket väl kan vara wingback. Det har man gjort för att de mittfältsreserverna inte motsvarat förväntningarna. Typ Erdal. Han och de andra måste höja sig ett steg – i matcherna mot Halmstad och Degerfors var de ännu en gång stumma statister som litade på andra. Jo, visst vann man 3-0 i lördags mot Degerfors men det var efter tre misslyckade målvaktsingripanden. Hade inte MFF köpt Diawara en vecka tidigare hade man troligtvis tappat poäng. Nu tvingades de ordinarie startspelarna Birmancevic och AC in och fixa poängen – det var inte B-gänget här ovan som glänste.  

I nästa match kan vi dock räkna med många av spelarna från Ludogorets. Det är många dagar fram till söndag, därefter följer två veckors landslagsuppehåll och matchen mot Hammarby är väldigt viktig  – MFF får inte tappa mark mot huvudkonkurrenterna AIK och Djurgården. 

Sedan väntar den historiska tuffa hemmamatchen mot Norrköping – ett par dagar före första CL-kampen. Där kommer många av bänkspelarna tvingas bekänna färg. Klarar de det?  Utgångsläget blir inte bättre av att Rakip kanske ska spela för Nord-Makedonien och Nalic för Bosnien. I det här perspektivet är deras, och Anels, lätt friserade nationalism negativt för deras individuella utveckling. Och för MFF.