Sämst när det gäller

Frustration är känslan som följt oss genom säsongen. När jag sett Helsingborgs IF och deras oerhört överlägsna spelarmaterial misslyckas gång på gång. Det kan fortfarande bli kval och det kan fortfarande bli allsvenskan eftersom Degerfors verkar mänskliga och rimligtvis endast tar tre poäng till – i sista matchen mot Östersund.  Men. Men efter att ha sett HIF förlora klart mot ett avtänt Värnamo är det uppenbart att Helsingborgs IF under Jörgen Lennartssons ledning är sämst när det gäller. Helsingborgs IF säsongen 2021 ser ut som en lag som saknar supportrar. Samtidigt som läktarna överallt de spelar är överfyllda med kämpande HIF-are.

På de senaste sju matcherna har man tagit sju poäng. Förlust hemma mot värsta konkurrenten Sundsvall, förlust hemma mot bottenlaget Gais och idag förlust mot ett bakfullt Värnamo fullt av reserver. Fast de här spelarna av Division-1 klass var stolta och hade en attityd Lennartsson (och sportchef Granen) inte kunnat köpa för alla pengarna. Trots motståndarnas många reserver, trots det starka publikstödet, trots att HIF hade ledningen 1-0 föll man ihop. Igen.

Jag trodde Lennartsson fortfarande hade det där men han har uppenbarligen tappat allt.  Än värre är att flera av spelarna inte håller den klass man borde kunna begära. Efter att granen slutade har backlinjen varit närmat patetisk. De två mittbackarna är duktiga med boll men verkar rädda för kroppskontakt och fysiskt spel. Allra sämst, i särklass sämst, är finländaren Rasmus Karjalainen. Han har gjort 16 matcher och jag förstår ännu inte vad han är bra på. Däremot vet jag vad han inte kan. Han är långsam, trög, osmidig, har dålig spelförståelse och kan inte hoppa. Dessutom verkar han helt sakna målsinne. Varför Granen köpt honom och säkert även ger honom en hög månadslön vet jag inte. Rasmus Karjalainen symboliserar tyvärr HIF:s katastrofala Superettansäsong.