Rieks gula kort 

Vilka är fotboll egentligen till för? Vem har tolkningsföreträde, vems liv, moral och etik ska i första hand skyddas?  

Frågan ställs på sin spets sedan Søren Rieks i Malmö FF gjort mål på IFK Göteborg rakt framför deras mest högljudda ”supportrar”. Samma människor som under fyra säsonger uttryckt sin kärlek till dansken men nu vänt det till hat. 

Det var inte enbart i samband med målet. Hatet mot Rieks har varit ett stående på reportoaren alla matcher lagen emellan de senaste åren. Nu svarade Rieks med inte enbart ett mål utan gjorde båda. Det var dock enbart efter det första som han för en sekund eller två markerade att han hört vad de skrikit och att målet var hans replik: ett pekfinger mot läpparna. Hade han gjort det två gånger hade han blivit utvisad.

För denna spontana gest fick Rieks ett gult kort och är avstängd nästa match. Är det rimligt? Är det inte i sammanhanget en intelligent och oskyldig gest – en snabb effektiv replik till de som hatar?  Hade det enligt domaren och svensk fotboll varit bättre att han kysst klubbmärket eller skrikit samma hatiska saker tillbaka till supportrarna? 

Kärnfrågan är – vems är spelet? Är det i första hand spelarna som ska beskyddas och inte provoceras eller är det publiken som ska skyddas och inte tvingas hantera en replik? 

I sammanhanget kan det vara värt att nämna att när Tobias Sana som MFF-are råkade ut för samma sak så kastade han upp en hörnflagga mot de som hatade. Och fick samma straff som Rieks. Nu är Sana tillbaka i Blåvitt och älskas av de som nyss hatade honom. Är Blåvitts supportrar en förebild som ska skyddas? Är Sana det?

Vems moral ska styra en fotbollsmatch? Svensk fotboll har valt att ta publikens parti eftersom man är rädd för att publiken ska bli omöjlig att hantera ifall en spelare öppet visar att hat och förakt a. inte fungerar och b. inte hör hemma i svensk fotboll.    

Jag tycker det är fel. Det är en sak att medvetet söka upp supportrarna för att svara dem men att spontant möta hat med ett hyssande måste i ett humanistiskt och demokratiskt samhälle vara något som ska försvaras, inte bestraffas. 

Jag inser att hat och förakt under matchen är en del av elitfotbollens miljö. Starka känslor måste få utlopp men det är svensk fotbolls jävla skyldighet att se till att publiken lär sig hantera den friheten. Framförallt under matcherna. Skrik och heja gärna men lär er att ta en replik från den människa och fotbollsspelare ni försöker provocera. Fotboll ägs av spelarna, det är deras värderingar och intressen som i första hand ska skyddas, inte en skränande, hatande Blåvitt mobb! 

Søren Rieks är, kanske omedvetet, en förebild.  Hans ”hyssande” borde hyllas, inte bestraffas.