El Clásico i nytt ljus

Det förra mötet var djupt förnedrande – för båda lagen. Och för klubbarna, oss supportrar och för fotbollsälskare i allmänhet. En spansk supercupturnering i arbavärlden med fyra lag, patetiska, inhemska supportrar runt löparbanor  och dåligt fejkade publikljud. 

Madrid vann enkelt, tror jag – förmådde mig inte se mer än första tio minuterna. Barça har varit väldigt dåliga senaste säsongerna – i takt med den försämrade ekonomin blev tränarna allt sämre. Såg att Henrik Larsson nu i mars ( fem månader efter att han köpts ut) var ute och försvarade Koeman – vet inte vad ”Henke” påstod men det kan inte ha varit något som förbättrar vår relation. Tänker att det inte har med fotboll att göra utan snarast Henriks hopp om att få ett nytt assistentjobb i fotbollen, under Koeman.Eller någon annan som tycker lojalitet är viktigare än resultat.    

Det mindre dåliga är att även Madrid har en riktig mellansäsong – även om de har 15 poängs försprång på ”Koemans Barça”. De slog inte ut PSG i CL – det gjorde domarna. Madrid var tydligt en klass sämre i en match plus 60 minuter innan domarna genomförde rättsövergreppet på Donnarumma. Det har haltat mäng gånge men Madrid lyckas alltid ta sig samman. När de faller är det inte lika långt till botten som i Katalonien.

Har inte sett Europalegue-matcherna men i La liga har Barça spelat allt bättre. Möjligtvis ser inte försvaret och Ter Stegen ut att ha hämtat sig fullständigt men offensivt ser Barça starka och fantasifulla ut. Det extremt förutsägbara anfallsspel som i många säsonger bestod av Messi skapas nu av sex, sju spelare med innovativa löpningar, dribblingar och en snabbhet som är väldigt underhållande. Dessutom med många oförskämt unga spelare. Och många nickar – under tio,tolv säsonger efter Zlatan gjorde aldrig nickmål mer än av Pique på hörnor.   

Ser alltså fram mot kvällens match med en passion och glädje jag saknat de senaste åren.