Allsvensk målvaktsranking 2022

Tre målvakter uttagna till vänskapsmatcherna nu i november mot Mexiko och Algeriet. JAG förstår att Janne måste ta ut de bästa spelarna – det är väl det Mexiko betalar en massa pengar för.  Självklart att Robin Olsen står-han är ju född reservmålvakt men Andreas Linde och Kristoffer Nordfeldt – varför är de båda med? Nu tackade ju Linde nej och ersättas av en ung kille som spelar för norska ODD. Är han bättre och mer lovande än till exempel Widell Zetterström, Dovin eller Brolin? Är det en slags mobbing av unga allsvenska målvakter och i så fall varför?  Jo, Dovin ska spela med U-21 men de andra? Och landets mest lovande målvakt förra året, Tim Rönning – skulle han kunna reparera sitt skadade självförtroende ifall han fick chansen att träna med A-landslaget? JAG finner uttagningarna av Nordfeldt och Linde som helt oförklarliga. Nästan lite bisarra. Faktiskt!

Med det sagt – här kommer allsvenskans 20 bästa målvakter 2022. En del har bara stått en match eller två i serien men här rankas de efter hur bra de är. Norske Djurgårdsmålvakten Per Kristian Bråtveit var utlånad under våren och såldes till Vålaregna i juli. Han var en av allsvenskan allra bästa målvakter för två, tre år sedan. Hade en allsvensk klubb med mediokra målvakter värvat honom hade han säkert varit med på den här listans övre halva. Sverige har en fem, sex duktiga målvakter utomlands (Isak, Carlgren, Rinne, Kalle Johnsson med flera), som sällan eller aldrig får spela och så en topptio-målis i Halmstads BK. Ska Tånnander i IFK Helsingfors räknas dit? Jag vet att enligt förbundet är Sveriges talangutveckling i yppersta världsklass. Det gäller i alla fall inte målvakter och det blir inte bättre av en Förbundskaptens besynnerliga uttagningspolicy.  

1. Jacob Widell Zetterström, Djurgården – Oerhört smidig, modig, läser spelet bra trots ringa erfarenhet. Äger luften, väldigt trygg och utmärkt en-mot-en. Sveriges bäste målvakt vid sidan om Olsen, i fall denne får speltid. Spelar han i ett alltför bra lag för att utvecklas tillräckligt? Å andra sidan får han Europaspel efter jul så det är kanske en bra idé att stanna, bli uttagen till landslaget under våren, dominera i allsvenskan och till hösten hitta en klubb i nedre delen av Bundesligan eller Erstedivise med bra målvaktstränare och en säker position som förstemålvakt.
2. Kristoffer Nordfeldt, AIK – Hög kapacitet, väldigt erfaren men hade inte en toppsäsong. Dels var AIK:s uteförsvar rent ut sagt instabilt, dels gav Nordfeldt ibland intrycket av att vara gammal och stabbig, eller i fall inte så smidig som han varit. Verkade ibland t o m lite uppgiven på grund av det dåliga uteförsvaret, speciellt på hans vänstra sida som ofta fallerade.  
3. Johan Dahlin, Malmö FF – Lever på sin rutin och bra träning. Har aldrig haft en lätt kropp men har genom bra träning bevarat det mesta av smidigheten. Står alltid rätt, spelar enkelt men alla skador gör att han inte kommer få förlängt kontrakt när det går ut om ett år. Det är väl snarare så att MFF kanske bryter kontraktet i fall de verkligen vill städa upp efter katastrofåret 2022. Johan är en tveksam förstemålvakt i MFF 2023.
4. Aleksandr Vasyutin, Djurgården – en klassmålvakt. Rakt igenom. Kanske den med allra bäst grundtekniken i hela serien. Fast han fick förstås nästan aldrig spela.
5. Oscar Jansson, IFK Norrköping – Extremt otacksam uppgift att spela bakom en av allsvenskans sämsta backlinjer. Han ensam och övergiven blev skillnaden mellan kval och kvar i allsvenskan för IFK. Var sitt lags bäste spelare bredvid Ortmark.
6. Peter Abrahamsson, Häcken. Hade en bättre säsong än 2021. Stabil men inte lika positionssäker som förr. Vilket känns lite märkligt. Linjemålvakt. Det underlättar att spela bakom seriens nickstarkaste mittbackspar.
7.  Warner Hahn, IFK Göteborg – Kändes stabil och bra med fötterna. Tekniskt sund. Men spelade förmodligen ganska nära max. Tror inte där är så mycket mer än att hämta.
8.  Oliver Dovin, Hammarby – Han kan bli landslagsmålvakt men där är mycket kvar att träna på. Och med ett par arroganta spelare framför sig hade han ofta en otacksam uppgift. Inte seriens bästa fötter, än.     
9. Hákon Valdimarsson, Elfsborg – Såg inte honom så mycket men växte rejält under våran bakom Rönning. Smidig, fantastisk räckvidd och man kan inte begära att en 20-åring ska vara Marc Andre Ter Stegen med fötterna.
10. Ricardo Friedrich, Kalmar FF – hade en ganska förfärlig vår då han överarbetade många situationer, gjorde TV-räddningar och ibland stora tavlor. Bättre på hösten. Typisk linjemålvakt. Att han korades till seriens bäste målvakt säger allt om hur okunniga och osäkra många så kallade experter egentligen är när det kommer till målvakter.
11. Samuel Brolin, Mjällby – Bakom seriens kanske lägsta försvar fick han ofta ganska tacksamma avslut. Stor och smidig men fötterna är inte hans bästa vänner! Har talang för topp fem. Borde byta klubb för att utvecklas för det tycker jag faktiskt inte han gjort i Mjällby.
12.  David Mitov Nilsson, Sirius – Stabil. Gör det han ska men överraskar sällan. Borde vara bättre i luften.
13. Ismael Diawara, Malmö FF – Bra för att man spelat i Europa betyder det inte att man är bra. Bara för att man är underbart smidig och reaktionssnabb betyder det inte att man är bra. Diawara är helt OK, som andremålvakt men framförallt hans positionering om beslut är inte av allsvensk klass. Borde ha utvecklats mer efter 16 månader i Malmö. Han är inte en förstemålvakt i ett lag som utmanar om guldet.
14.  Tim Rönning, Elfsborg – Hade en blek vår. Blev petad en match, fick åter chansen mot Häcken och det blev en mardröm ( 4-4). Är Rönnings problem endast mentala? För nåt är väldigt fel när man går är 24 och går dramatiskt bakåt i utvecklingen. Borde kanske byta klubb?
15. Tommy Vaiho – Inte min favomålvakt men han gjorde det riktigt, riktigt bra i Sirius i höstas. Det är kul för karriären har varit mycket berg- och dalbana.
16. Pilip Vaitsiakhovich, Värnamo – oerhört aktiv och engagerand målvakt utan så hög kapacitet. Men samspelt med försvaret och starkt bidragande till att Finnvedens stjärnor återfinns i allsvenskan även 2023.  
17. Pontus Dahlberg. IFK Göteborg – Landets mest lovande för fyra, fem år sedan. Därefter valde han pengarna i Watford och har nu förlorat lika många säsonger. Såg förfärlig ut när han fick chansen i höstas. Kändes tragiskt! Hoppas han återfår självförtroendet den här vintern för Pontus borde vara landslagsmålvakt. Om han nu väljer det före pengarna. Han är också ett utmärkt exempel på hur negativt det kan vara att hamna i en utländsk klubb där tränarna inte ser dina styrkor utan bara svagheterna. Men det är ju bra pengar…
18. Jeff Gal. Degerfors – amerikansk förstärkning som räddade Degerfors kvar i allsvenskan när Whiteman inte längre klarade det psykiskt.  
19. Alfie Whiteman, Degerfors – Hade en utmärkt vår men led av Degerfors usla försvarspel. Vet inte om det enbart var psyket som sa stopp men han borde ha varit rankad på övre halvan ifall han hållit samma klass hela säsongen.
20. Kalle Joelsson, Helsingborg – Dåliga lag behöver bra målvakter. Giffarna hade kanske seriens tre sämsta efter att de tvingat i väg Oscar Linner. Varberg tvingades kalla in Stojan Lukic, 43, när Fredrik Andersson darrade än mer än vanligt. Helsingborg hade behövt en oskadad Lindegaard eller en Joelsson som höjde sig lite över sin ordinarie kapacitet  -som han t ex gjorde våren 2021. Men Joelsson är inte mer än hygglig. En bra Superettan-målvakt men ska man rädda ett lag kvar i allsvenskan behövs bättre förstamålvakter. Och, ska sägas till Kalles försvar, nåt bättre än seriens allra sämsta backlinje (Rogne undanräknad).

Ps För att göra en riktigt rättvis bedömning borde jag ha sett ett par av målvakterna många fler gånger. Ett par målvakter har jag bra sett ett par enstaka gånger och så på ”highlights”. Det är inte riktigt rättvist. Så helt hundraprocentig är inte rankingen.