Streckstriden håller Danmark på sträckbänken 

Allsvenskan dör ofta i början av oktober. Kanske en spännande medaljstrid eller dramatiska nedflyttningsmöten men för cirka hälften av allsvenskans lag tar serien mer eller mindre slut efter 24-25 omgångar. 

Likt ölen en julefrukost flödar dramatiken när första halvlek av danska Superligan avgörs nu på söndag. Serien har 12 lag och efter de 22 grundomgångarna delas guld- och nedflyttningsstriden upp i grupper om sex och ytterligare tio omgångar. Med sig tar de poängen. Alla lagen på övre halvan har chansen på medaljer och Europaspel (Danmark har fler platser än Sverige eftersom ligan rankas åtta nationer bättre). Dessutom kvalar det tredje sista laget och det bästa i ”lortsæsongs-serien” spelar om en UEFA-cupplats så även den tabellen lever nästan alltid även i allra sista omgången. Vanligtvis är kampen om plats sju mellan klubbar som räknat med att hamna på övre halvan så det är ett drama och klasskamp i sig – fast lika febrigt intern och full av hopp, anklagelser, rykten och avhopp. 

På söndag möts tvåan och trean samt ettan och sexan (överraskningen FC Nordsjælland mot Brøndby som i helgen för första gången tog sig upp på rätt sida ångest-strecket). Fem klubbar är involverade i ett infernaliskt drama och sedan har du tre klubbar som spelar för att klara sig kvar och behålla mentalt fokus. 

Stora FC Midtjylland blev totalt utspelade på hemmaplan av f d särklassiga jumbon Lyngby i söndags. De som inte vann en enda av de 17 första matcherna. Sedan såg jag dem torska i Parken och därefter har de radat upp segrar och otursaktiga oavgjorda kamper. I går sparkade de katalanske tränaren Albert Capellas som för fyra månader sedan ledde dem till de största framgångarna i Europa någonsin. 5-0 mot Lazio är imponerande. 

Krisen i Brentfords systerklubb beror på att danske sportchefen i vintras flyttade till London, man sålde sina forwards och nye sportchefen har helt enkelt inte nån koll. Det liknar på alla sätt Malmö FF under Andreas Georgson. FCM har köpt bland annat Selmani, Gigovic och Chalyfia i tron att de skulle lyfta det offensiva spelet. Det har blivit tvärtom. Man gör inga mål och långsamt har osäkerheten och tvivlen färdats bakåt, genom hela laget. Jumbon Lyngby borde vunnit med fyra, fem mål, istället för bara 3-1. FCM har fortfarande chansen men troligtvis missar de topp 6 för första gången på 17 säsonger. Trots detta finns alltså chansen till Europa i fall de blir nummer sju och kvalar mot det sämsta av de bästa sex. 

Erik Hamréns Ålborg riskerar att åka ut. Laget har tappat allt efter att svensken tog över. Andreas Alms Odense har fortfarande chansen men det blir nog nedflyttningskamp, igen. Kanske får fd Häckentränaren sällskap vid sidlinjen av nuvarande Häckentränaren Högmo. Det sägs att han ska efterträda Capellas. FCM har pengarna och resurserna att locka Högmo med vad som helst – plus ett oerhört fördelaktigt utgångsläge: med de spelarna kan en ny tränare inte åka ut. Samtidigt måste det vara lockande att var med Häcken på den första stora säsong som försvarande mästare och CL-kval.  

Men först söndagens förfinaler! Forza Lyngby!