En lång försäsong i Helvetet / Skandinavismen lever

För tre månader sedan läste jag intervjuer med ordförande, sportchef och tränare i IFK Norrköping. Alla beskrev klubbens förutsättningar och målsättning olika. IFK är klubben som för tio månader sedan sparkade sin dåvarande tränare när denne inte längre kunde trolla med knäna och lät Degerfors kvittera på tilläggstid. 

Då deklarerade sportchefen att man skulle börja arbeta långsiktigt och rekrytera en ny tränare först när man hittat sitt drömval. De t f assisterande hade man fullt förtroende för. Det höll typ en poäng på fyra matcher och så fick ledningen panik och tog första bästa som inte visste vad som väntade. 

Samtidigt måste Glen Riddersholm ha känt att han vunnit på lotteri för i Danmark fanns ingen vettig klubb som skulle ha satsat på honom. Hans track record och omdöme är ökänt. Men IFK Norrköping såg honom som en tränare värd att gå all in för. Man investerade i dyra spelare och sålde framtiden. IFK värvade en rad stjärnor och plötsligt glänste det åter om det blå namnet. Man såg ut som ett topplag – på pappret. 

Satsningen resulterade i att man var nära att åka ur allsvenskan. Guld Glen fick sitta kvar. Under vintern har ordförande och sportchef i intervjuer satt höga mål – ett topplag ska IFK vara säsongen 2023. De fick det att låta som om höstsäsongen var en slags tränarens alldeles egen försäsong. Nu, efter en lite småjobbig inskolning för tränaren, är skördetid. Menar ledningen. 

Själv verkar Guld Glen tycka precis tvärtom. Han har gång på gång dissat truppens kvalité och till och med offentligt utpekat flera års akademisatsning som meningslös och dysfunktionell. Glen gör det för övrigt även i de senaste intervjuerna i Fotbollskanalen: dissar sina spelares kvalité för att själv framstå som oskyldig och ett offer för ledningens misstag. Innan allsvenskan ens har börjat. 

Av samma orsak skriver Viktor Elm kritiskt om Glen i Fotbollskanalen. Han dissar en tränare som hittar bortförklaringar före säsongen istället för att pumpa upp lagets självförtroende. Han tippar också att Glen blir först med att få sparken. 

Det är inte enbart Glens dåliga attityd och frånvaron av en klar taktisk modell som Elms kritik grundar sig på. IFK har också spelat verkligt illa. Visserligen vann man mot IFK Göteborg med 4-0 men det var mer en bön om tränarbyte från de Blåvita spelarnas sida än en enskilt imponerande Norrköpingsseger. Vad övrigt är, är mörker. 

Det går inte heller att se en klar och konsekvent linje vad gäller nyförvärv. Det stod tidigt klart att man behövde en vänsterback. Guld Glens täckte behovet av att värva en dansk tonåring utan erfarenhet av seniorfotboll. Som är så svag defensivt att han trillade baklänges och låg och sprattlade på rygg på Bravida Arena när en Häckenspelare dribblade. Yahya Kelly är bättre men varför så sent?  Och varför så sent med att värva en riktig mittback? Kanske är Niklas Gunnarsson bra men de sista sju matcherna han fick spela i Strömgodset som mittback släppte de in 20 mål.  Lite cred ska dock ledningen ha: Vito HM är ett bra nyförvärv. 

Jo en linje är tydlig. I princip skulle IFK kunna ställa upp med Jansson i mål och sedan fyra danskar, fyra islänningar och två norrmän! Skandinavismen lever! 

Att IFK Norrköping herr är en sektion som inte mår bra just nu går också att avläsa i små detaljer vid sidan om fotbollen. Som att man ännu inte lyckats lägga in Kalley i spelartruppen på den officiella hemsidan, efter fem veckor. Eller att man går ut och söker en ”lönespecialist”. Snart, i fall hemsidan uppdateras, kommer man också söka en tränare till herrseniorerna och en sportchef.  Intresserade av tjänsterna ska använda kodordet ”långsiktigt”.  

PS Skandinavismen var en politisk rörelse i början av 1800-talet som ville knyta Sverige, Norge, Danmark och den svenska provinsen Finland närmare varandra. Sedan lånade ryssarna Finland och vi fick bearbeta sorgen med Norge, i 89 år. Rörelsen dolda målsättning var att skapa en union mellan de tre länderna med ett danskt statsöverhuvud. Liksom på 1300-talet. Konspirationen avslöjades, kronprins Kristan, under artistnamnet Carl August, föll av hästen på Revingehed och som hämnd misshandlade en pöbel i Stockholm Sverige dåvarande mäktigaste man, Axel von Fersen till döds på gatan. Guld Glens unionsidé lär gå samma öde tillmötes men jag hoppas av hela mitt hjärta att tränaren sitter kvar längre än Carl August och inte får sparken lika våldsamt som von Fersen.