Filip Sidklev – ung och modig målvakt

Nyss fyllda 18 år fick han chansen i allsvenskan. Han höll nollan i fyra raka matcher och bidrog till den sensationella 3-1-segern borta mot Kalmar i helgen. Målet var otagbart. Han blev förståndigt nog kvar på linjen – det var inte hans boll. 

Filip Sidklev har bra psyke, klok, modig och väldigt bra fötter. Inte enbart trygg med bollen  utan även väldigt bra insparkar. Men det är förstås inte hela förklaringen till att man vågar ställa en 05:a mellan allsvenska stolpar. 

I första var det förutom målet enbart enkla ingripanden. Det blev betydligt tuffare i andra. Kalmar packade in fem, sex stora spelare i boxen. Det var trångt men Filip gick ut och boxade trots trafik. Ok med enhandsboxningar, svårare med två men då hade han också en obalanserad Lars Sætra mot sig. Kalmar börjar slå allt fler inlägg och lade också bollar på djupet och det är just här som jag förstår att Filip Sidklev har en möjligheter att bli en riktigt bra målvakt. Alltså inte att han klistrar några halvtama långskott eller att han inte är rädd för att dirigera och snacka utan för modet att gå ut och plocka ned eller hämta bollar långt ut i straffsparksområdet. Han ska göra det men färre än hälften av allsvenskans målvakter hade vågat göra det efter att han fått så mycket stryk vid fasta situationer. Att värdera och våga – den mentala styrkan räcker länge. Jämfört med en annan stor målvaktstalang i Stockholm har man mycket bättre mod och taijming i luften än Oliver Dovin i Hammarby. 

Orsaken till att tränare Olof Mellberg chansat med Filip Sidklev är flera. Trots att han bara tränat med A-laget sedan ”i vintras”. Inte minst att nye, rutinerade förstamålvakten Oscar Linnér har visat sig allt annat än bra. 26-åringen har ett turbulent förflutet – där är fortfarande något som inte stämmer.  Mot Djurgården var han bäst på plan, trots tre insläppta. Mot Malmö FF hade han dålig taijming och såg väldigt stel och orörlig ut. Som om han var skadad och inte kunde röra sig som han ville. De 5 mot Elfsborg var pinsamma. Flera av dem var definitivt inte otagbara. 

Så på sätt och vis hade Mellberg inget val. Linnér stod över kommande match men är nu på bänken ( istället för en annan 18-åring). Så en orsak till att BP hemma mot Mjällby 24 april hade en 18-åring i mål och en 18-åring på bänken var att man trodde stenhårt på Oscar Linnér, före detta förstemålvakt i  AIK. 81 alslvenska matcher, varav 41 hållna nollor och ett SM-guld är en historiskt bra facit – speciellt som Linnér var 22 år när han lämnade som Bosman. 

Det fungerande inte alls i Tyskland. Inte heller i Italien, eller Danmark, eller i GIF Sundsvall där han fick sparken utan att ha spelat en allsvensk match, och utan att klubben hade en solid backup.  Därför märkligt att Mellberg gick ”all in” på honom men eftersom jag har så stort förtroende för Mellbeg så utgick jag ifrån att Linnér var tillbaka i sin fysiska, och mentala, AIK-form. 

Apropå rutinerade målvakter med brister. Ricardo Friedrich blev utnämnd till seriens bäste målvakt förra året. Hyllningarna har fortsatt, han har stora förtjänster men också stora brister. En av dessa visade sig vid BP:s 2-1 då han inte flyttar sig i sidled utan hamnar i en position som är allra minst en meter fel. Står han rätt tar han det inte alltför svåra avslutet.  

I övrigt kan jag konstatera att Kalmar borde gjort två, tre ytterligare mål på alla chanser och att Kalmar har väldigt problem i det defensiva omställningspelet. Det räcker med två, tre tunga, långsamma spelare som ska tvingas springa 40-50 meter för det ska bli farligt. Därför är troligtvis Kalmar de lag som drar på sig flest frisparkar vid negativa omställningar. Lars Sætra borde haft två varningar redan i första för den sortens spelförstörelse. I andra gick han i frustration in med strikt sula mot ett skenben och fick bara varning. Den samlade bedömningen borde naturligtvis blivit rött direkt!