Onsdagsmiraklet, en torsdag

Det är tufft att vara Wednesday-supporter. Den gamla storklubben har inte bara halkat ned i seriesystemet, Sheffield United är tillbaka i EPL. Men Owls gjorde en bra League 1 och slutade trea. Med 96 poäng på 46 matcher. Kändes som Onsdagsoptimism inför kvalet.

Första kvalmötet mot Peterborough slutade i katastrof, 0-4. I går kväll retur på Hillsborough. Min före detta PT-klient Ian lärde mig gilla de blåvita. Så nån gång per säsong sms:ar vi varandra. Jag gjorde så i går och menade att är det någon dag som mirakel kan ske så är det på Kristiflygares dag. Owls är trots allt ugglor och de kan flyga även om de föredrar att sitta och uggla. 

2-0 efter 25 minuter men sedan stabiliserades matchen. En sen reducering till 3-4 i 70:e såg inte ut att räcka. 6 tilläggsminuter och på en hörna efter 97:30 studsade ut och in och så en smart lös bredsida boll mot bortre stolpen som nickades ner och där var miraklet. Sällan sett sådan eufori. Ett 50-tals supportrar (av de 30 000 på läktarna) var inne på planen och kramades. 

Många trötta ben i förlängningen. Men Wednesday behöll initiativet. De hade 15 avslut i andra halvlek mot noll för de svartklädda gästerna. Petersborough reducerade på ett självmål på nick men hemmalaget utökade ledningen till 5-1, och 5-5 sammanlagt efter 22 minuter. Det var som att båda lagen var så trötta att de då bestämde att det skulle avgöras på straffar. Ska tilläggas att Posh hade ett friläge där Owls-spelaren tydligt drogs ned i armen men domaren, som annars var utmärkt, friade det uppenbara regelbrottet. 

Straffarna, läste faktiskt nästan alla. Hårda men inte så välplacerade. Dock bara en som slogs mitt i målet och som Dawson, hemmalagets målvakt styrde upp i nättaket. Han hade händerna på en annan och gick också rätt på tre av fem. Norris i motståndarmålet har tagit två i en straffsparksavgörande nån gång och kallades av experten för straffexpert. Var helt ”lost” på alla fem. Sista straffen, 5-3, kom genom att Owls mest rutinerade spelare med högerfoten sköt bollen hårt i högra krysset. Ett 5000-tal supportrar var inne på läktaren och kramades. Ett par minuter före midnatt.

Final på Wembley mot Bolton eller Barnsley : ”Que Sera, Sera”…