Guld Glen?

Ett lätt och melankoliskt regn faller över Köpenhamn den här eftermiddagen. Jag har just sett glädjen i Parken förvandlats till sorg. Fullkomligt rättvist knep Elfsborg tre poäng, trots skador, trots en galen målvakt. Trots Oscar Jansson som stred likt en lejon omringad av kaniner till Kamrater.

Elfsborg ägde matchens inledning, tills de tvingades byta in Noah Söderberg. När de väl bytt ut honom ägde de åter matchen. Totalt. De första tio kom de gulsvarta runt om och om igen där den desorienterade Baggesen borde varit. I andra var det Eids oförmåga att agera ytterback som möjliggjorde vändningen.

Jag hade både Kalley och Ortmark i mitt Fantasylag i premiären för jag trodde tränaren åtminstone skulle kunna urskilja talang. Det är tydligt att han ogillar Ortmarks personlighet och att det är sportchefen som värvat Kalley. Guld Glen går ju ”all in” på den defensivt bortkomne danske 19-åringen. Ortmark har gjort dåliga inhopp i flera matcher – han mår inte mentalt bra på bänken. I fall han får förtroende och startar borde han växa. IFK Norrköping behöver honom. Sedan kanske inte han och VHM fungerar optimalt från start för båda vill och begär mycket boll men det är sånt man fixar på försäsongen. Man ser vilka spelare som tillför laget något och så satsar man på dessa. Enligt mig är Ceesay, Baggesen, två gånger Lund, Shabani och Eid spelare som inte är tillräckligt bra för att få starta i Norrköping. Oavsett vad.

För mig liknar det här en annan Elfsborgsmatch i Parken. En klassiker för det var den som fick Janne Andersson att ändra sitt spelsystem. Vilket gav guld ett drygt år senare. Det var sent på hösten och Elfsborg bara sprang rakt igenom IFK eftersom de saknade en defensiv stoppkloss. Tror det blev 4-1 till knallarna och Janne flyttade ned Ante Johansson och centrerade försvaret så att motståndarna gärna fick utnyttja kanterna men väl i boxen var det stopp. Funkade perfekt. Ja, det var fortfarande en fyrbackslinje men den var synkroniserad och luckorna i den var små, inte torglika.

Jag har inga som helst illusioner om att Guld Glen ska förstå vad som är fel. Tycker han är en pajas. Kanske är han bättre på träningar men hans teatrala gester påminner om en stumfilmsskådespelares mindervärdeskomplex i en värld där resten har röster. Brecht, det var han som jag fick prioritera i går kväll, hade tyckt samma sak: först kommer moralen, sedan maten.

Känslan här i Köpenhamn är att den där halvtimmen i går kväll då IFK Norrköping låg tvåa i den allsvenskan tabellen inte kommer tillbaka på ett bra tag, först med en ny tränare.