IFK Norrköping krossade Giffarna

Skrev i veckan att jag inte ville se Noel Sernelius som varken vänsterback eller defensiv mittfältare utan uppe i anfallet. Att det var Sernelius som skulle kunna få i gång den Totte Nyman vi inte riktigt känt igen de senaste matcherna. Skrev det även i dagens införtext. 

Så slår Sernelius en otroligt läcker passning i djupled, Totte vänder åt fel håll med första touchen och vrickar in 1-0. Underbart. 

Hoppas tränare Eldar Abdulic flyttar fram Sernelius position till ”fri halvforward” i nästa match. Att Noel även är en bra avslutare visade han när han på tilläggstid löpte i djupled och sköt hårt och  klockrent i bortre stolpen. Bra tajmad löpning, bibehåll farten över 30 meter, avslutade i rätt position och allt var perfekt så när som några centimeter felplacerad stolpe. 

Jämför det med Ture Sandberg som inte fick ordning på bollen, ensam fem meter från mållinjen. Eller Neffatis hemåtnick till avslut tokren vid bortre i första halvlek. 

1-3 var i klar underkant. Tidvis spelade IFK bra anfallsfotboll med en få tillslag, rörelse och många offensiva spelare. Dessutom vann man hela tiden enkelt tillbaka bollen. Borde ha blivit 5, 6-0 mot ett Sundvall som backade hem och försvarade 4-5-1 även i underläge, på hemmaplan och följaktligen aldrig kunde behålla bollen när de vunnit den. Och kom de upp mot mittlinjen stod Anton Eriksson där. Enbart överlistad av Brönners försök till hemåtnick från 65 meter.

Giffarna känns redan som ett Division 1-lag. Liksom deras ojämne målvakt. Han gjorde en utmärkt räddning när Totte inte fick kontroll på bollen (efter Ture Sandbergs perfekta framspelning). Han var väldigt bra i höjden men borde inte ha släppt i varken Neffatis eller Pricas avslut. Hann stod båda gångerna alltför nära första stolpen, flyttade sig inte i sidled, var kanske lite skymd och stod då stilla i stället för att följa rörelsen i spelet och ta rätt position. Hans viftande på Pricas inte så hårda avslut såg rät patetiskt ut. Samtidigt kändes det som om Giffarna där redan gett upp, det var 5 IFK-are mot 3 i boxen. 

Apropå målvakter borde naturligtvis Mitov boxat undan Giffarnas mål när två spelare springer ner Anton Eriksson. Mitov ska agera med mer auktoritet på sådana bollar. Speciellt som halva Norrköping i år består av små klena ungdomar eller spelare med dålig nickduell ( Neffati alibimarkerade vid frisparken som försigick den orättvisa kvitteringen). Eftersom även Theo Krantz är svag i höjden vid fasta – har det nåt med målvaktstränaren att göra. Kan inte minnas att Mitov varit dålig i höjden – tvärtom. Hans misstag vid målet balanseras delvis av det friläge som han rutinerat  gick ner, täckte avslut och slog bort bollen. Att han sedan sprang efter bollen ner mot hörnflaggan var däremot kortslutning/ brist på matcher. Et snabbt inkast hade lämnat Mitov 20 mter från målet men eftersom Giffarna envisades med 4-5-1 var där helt enkelt ingen att kasta till. 

Matchens i särklass bäste spelare – Anton Eriksson. Vann allt, förlorade inte en boll, inte en närkamp, skapade lugn och trygghet. 

PS Jag skrev också att IFK inte skulle försöka skjuta så många långskott, och dissade Tim.  Kul att Prica prickade målet men många långskott var det dålig precision i. Brönner är sugen, det blev inte bättre vid det dråpliga långskottet på halvvolley där han screenades bort av domaren.   

PSS Aleksanjan. Där finns talang men den tar tid att förädla. Generellt sett borde en spelare som är så lång, och faktiskt byggt muskler de här månaderna i Norrköping ser det ut som, ha bättre nickteknik. Men han har teknik. Är avig och har god spelförståelse, så länge IFK har bollen…