Neffatis försäljning – en midsommarnattsdröm?

Midsommarnatt och det är dags att drömma. Med eller utan sju sorters blommor under huvudkudden. IFK Norrköpings högerback ska säljas den här sommaren och en definitiv dröm är att han får spela och gör sitt livs match (och mål) mot Japan söndag morgon. Tunisien slår Japan 1-0 och en högerback i Superettan säljas sedan för 50 miljoner, kronor alltså.   

Så fokus på Tunisiens startelva när den presenteras, kanske redan på Midsommardagen. Ödet och drömmarna ligger i Hervé Renares händer och, förhoppningsvis, Moutaz Neffatis fötter. Det är ”huvudkuddsdramatik” på hög nivå. Neffati har aldrig varit närmare Tunisiens VM-startelva än just för ögonblicket. 

Hans kontrakt går visserligen ut först nyårsafton 2028 (tack Magni Fannberg som förnyade kontraktet i april -25) men jag tror Nefatti vill vidare. Speciellt i fall han får rejäl vittring på den stora fotbollsvärlden bortom Finnvedsvallen och Falcon Alkoholfri Arena.  

Det kan tyckas lite märkligt att han inte såldes i vintras, av nye sportchefen. Allsvenskan har ont om hyfsade högerbackar, det är inte enbart landslaget som lider akut brist på det, men klubbar tyckte inte Neffati var tillräckligt bra i förhållande till de cirka 10 miljoner IFK påstods begära. Det nämndes en massa utländska klubbar men troligtvis enbart fake news. 

Men nu skall han lämna, nästan alldeles säkert. No fake news. Han har en alltför hög lön och hans i jämförelse närmast ideellt spelande ersättare i Superettan har visat att de klarar av jobbet. På den här nivån. Holst-Larsen är OK och hans blotta närvaro i Norrköpings kommun visar att IFK verkligen vill sälja Neffati så snart som möjligt. 

Ture Sandberg är yngre men defensivt labil och lite långsam för positionen men har dock det Eldar älskar. Ture får springa in och vara inverterad – ”innermittfältare till förfogande”. Relativt flest löpmeter i svensk elitfotboll. 

Så Eldar har inte behov av Neffati och klubbledningen vill inget hellre än att sälja. Men till vem och för vilket pris? 

Mycket avgörs av ifall Neffati får spela. Mot Japan och/eller Nederländerna. Blir det torsk mot Japan borde han absolut få chansen i sista betydelselösa matchen. Men vem vet hur tokfärske tränaren Hervé Renard tänker? Mer än att han säkert vill möblera om lite och ge nya spelare chansen. Nefatti har aldrig varit närmare VM än idag och det ska han tacka Alexander Isak för. 

Ordinarie högerbacken (som närmast var wingback mot Sverige med en tokhög utgångsposition) 27-årige Van Valery, ursprungligen från Southamptons akademi och nu i Young Boys var inte bra. Ett klent byggt, latent runningsmärke som blev utbytt i 72:a minuten. Han bidrog med några bredsidespassningar bak till Hannibal och ett par frisparkar efter rätt fula närkamper. Defensivt var han aldrig riktigt närvarande. En tillfällighet? Knappast! 

Senaste tävlingsmatchen var 4:e april då han hoppade in och spelade 13 minuter borta mot FC Basel. Innan dess: utbytt i 73:e hemma mot Luzern 22 mars. 

Alltså nyss skadad, saknar form och matchtempo. Mot det talar att han är en av de tunisier med bäst CV efter att ha tillhört flera hyfsade engelska och franska klubbar. Men nu tvingad att spela högerback för att helsingborgaren (och VM-bosniern) Armin Gigovic tagit hans plats på mittfältet. I ett Young Boys som gjorde en för klubben ovanligt dålig säsong och var mittenlag hela säsongen. 

Transfermarkt värderar Neffati till cirka 14 miljoner SEK. Tror det är en övervärdering påverkad av att han är med i VM-truppen. Det egentliga värdet ligger närmare de 8-9 miljoner han värderades till vid nyår. Lägstapriset, ifall han inte får speltid i VM, är cirka 5-6 miljoner. 

Men till vem? Knappast allsvenskan. De klubbarna har så bra koll på hans rätt mediokra vårsäsong och positionen är inte heller attraktiv. De som verkligen behöver en högerback har inte råd att lägga så mycket pengar på just en högerback. Men. Jag kan tänka mig att i fall Hampus Skoglund lämnar Bajen och Thychosen AIK i det här fönstret så finns där två möjligheter till hyfsade summor.  

Troligare med en utländsk klubb i behov av en ung, tuff högerback som kan både löpa och smälla på. För det är ju Neffatis bästa egenskaper. Han är inte så snabb, inte så teknisk, läser inte spelet nåt vidare men fyller heller inte 22 år förrän i september. Så låt oss hoppas att han får spela mot Japan. Tunisiens chans är att just ”smälla på”. 

Sällan har en startelva varit mer spännande. När Graham Potter kom till Östersund brukade han plita ned namnen i startelvan i vänstermarginalen och under de elva bänkspelarna, För hand på en simpel blank A4-sida.  Som sedan fästes på en oansenlig anslagstavlan efter sista träningen före match på Jämtkraft Arena. Så spelarna kunde se den när de lämnade omklädningsrummet. Det skapade en slags magi och dramatik. Några visste, andra ville veta. En del ville omedelbart springa dit och kolla direkt men ingen vågade utan man tog det officiellt coolt och stannade till helt kort, på väg ut. Så man kunde ”facea” besvikelsen utan publik och kommentarer.   

Tror inte Hervé Renard gör likadant men Moutaz Neffatis namn ska fan ta mig med nu!