Ronald Åman

  • Läser en bok om djurgårdare. En fotbollsklubb som alltid värnat, ja närmast odlat den brutala fotbollens filosofi. I nåt slags ursinnigt, stoiskt uppror mot bollkonst och mänsklig vävnad. Under 2000-talet med stora framgångar, kanske i kontrast till ”smokinglirarna” och andra mer sublima uttryck för fotbollskultur i Stockholmsområdet.  Läser ”Djurgårdsikoner genom tiderna” (Idrottsförlaget). En utmärkt bok…

    Read more →

  • Ledare vs fotbollsspelare

    Recenserar boken ”Djurgårdsikoner” och börjar lite obstinat tänka på, ja nästan längta efter klubbens fotbollsledare – hur mycket av DIF:s extremt framgångsrika perioder som förknippas med två namn, eller ett, ett och samma efternamn faktiskt. Nu är det dock en bok uteslutande om spelare. Inga ledare. Som om ikonerna, deras 90 minuter, nästan var ett…

    Read more →

  • För vinnare krävs förlorare – att sätta samman motsatspar och ge dessa en moralisk dimension av det existentiella racet har varit självklart ända sedan skapelseberättelsen. Även antikens grekiska dramatiker insåg att hjältar är rätt tradiga utan syndabockar, och vice versa. Genom hela teater- (och film-) historien återkommer denna match-up mellan ont och gott, sant och…

    Read more →

  • …och inte ett ord om bandy

    37 000 svenskar dog i ”Spanska sjukan” sommaren och hösten 1918. Myndigheternas enda råd var att inte träffa andra utan att isolera sig i familjen. Samtidigt pågick ett världskrig, revolutioner, och hundratals svenskar svalt ihjäl. I Sandviken startades en fotbollsklubb och Ronald Åman (Åhman enligt Wiki) behåller det perspektivet rakt igenom sin officiella jubileumsbok ”Hundra…

    Read more →

  • Kanske för att det är ett lagspel och som sådant ganska omöjligt. Kanske för att en idrottare som endast är aktivt deltagande i högst en eller två minuter per match och misslyckas mindre uppenbart att behandla bollen än alla oss andra genast förvandlas till miljardärer – globalt och oreserverat älskad. Kanske är det därför som…

    Read more →