Olika falla ödets lockar
Delilah “den onda förförerskan” söp Samson full och snaggade honom i sömnen. Sedan var det en enkel process för filistéerna att fixa världens starkaste man.
Om omständigheterna var exakt likadana för Joel Ekstrand vet jag inte men resultatet är identiskt. Utan hans blonda kalufs släpper plötsligt HIF in massor av mål. Han ser mindre snäll ut nu men resten av kroppen talar ett motsatt språk. Från varg till vekling med rakad skalle!
Däremot verkar Jimmy Dixons skalpering nått avsedd effekt. Hans jättelika turban (den trotsade alla andra beskrivningar) rök efter hammarbymatchen och mot ÖSK var han nästan bäst på plan. Och kan nicka tillbaka alla motståndarnas uppspel 20 meter längre bort än tidigare. Har var närmast felfri matchen igenom och näst bäste MFF-are efter Daniel Andersson.
Det är oundvikligt att nämna Charlie George när man skriver om fotbollsspelare och hår. Han axellånga, tunt stripiga, ständigt oschamponerade hår var en del av hans varumärke. Liksom Ekstrand försvann magin med hårsvallet.
Ännu sämre gick det för Trevor Hockey – ingen har någonsin haft mer huvudhår än han i engelska ligan. Hockey spelade som han låter men gjorde faktiskt 2-0–målet då Wales gjorde vad inte England förmådde – slog Polen i VM-kvalet 1973. När han sadlade om till manager försvann nästan all hårväxt och Hockey dog av en hjärtattack efter en korpmatch, 43 år gammal.
About this entry
You’re currently reading “Olika falla ödets lockar,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- maj 23, 2009 / 05:27
- Kategori:
- Allsvenskan, fotboll, MFF
- Etiketter:
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]