MFF: lördag utan illusioner!

Vad är egentligen MFF i år förutom ett bra fotbollslag som ständigt överraskar; positivt så väl som negativt?

Ibland spelar man en förunderligt vacker fotboll, betydligt snyggare och roligare än någon annan konkurrent. Det leder dock sällan till många mål, i förhållande till överlägsenheten och chanserna.

Ofta spelar man dålig, defensiv fotboll men eftersom man är så pass individuellt överlägsna, samtidigt som motståndarna nästan alltid spelar extremt defensivt, leder det sällan till förluster. De lag som av olika anledningar fått tryck mot MFF:s backlinje ( Elfsborg, AIK borta, HIF, Mjällby varje dag i veckan…) har också vunnit.

MFF 2010 är en paradox!

Nu väntar kvartssamtal på Behrn Arena. När HIF tappade poäng gäller det att visa att man vill och kan vara med i guldracet. Fast ifall man följer trenden med usla bortainsatser ( Mjällby och AIK) borde det bli typ 4-1 till ÖSK i eftermiddag.

Som vanligt är det Rolle Nilsson som avgör ödet. Vilka som ska spela och hur de ska spela. Jag har absolut inga illusioner här längre. Pontus Jansson fortsätter säkert som mittback, Jeff kanske startar och Molins borde i ”rollelogikens” namn vara petad. Kanske försöker han ett varv till med Agon?

Det finns flera viktiga positiva tendenser.  Konstruktiviteten i form av Wilton och Ivo verkar på väg mot formen precis som Ricardinho och hans tre månader långa svacka. Problemet är snarare ifall Pontus Jansson klarar markeringsspelet och vem som ska göra mål på alla de chanser som jag förutsätter MFF skapar.

Det finns ytterligare ett litet dilemma. Daniel Larsson lär inte få lika mycket betalt för sina löpningar mot Michael Almebäck som är en av landet snabbaste mittbackar tillsammans med Marcus Nilsson i HIF.

Jag tror MFF ska vara nöjda med 1-1!