HBK-MFF 1-2

Jag trodde det skulle bli en svår match. Det tror jag inte längre. Mitt förtroende för Wilton Figureiro är sakralt högt. Han var allvarligt skadad för några dagar sedan. Nu tränade han enligt SDS för fullt på söndagen. Då spelar han. Då vinner MFF.

HBK, som dessutom är utan vänsterbacken Järdler, bör bli en mumsbit. Men då måste Rolle Nilsson undvika att falla i de simpla taktisk fällor som han gjorde i våras då MFF tappade de två enda poängen hemma på Stadion den här säsongen.

Då skar HBK av uppspelen längs kanterna och försökte styra bort Wilton från de raka uppspelen som ändå inte Pontus och Daniel vågade slå. Nu bör man ha mer mod och man har dessutom Ivo på plats. Molins borde vara oerhört sugen nu när han får chansen från start. Dessutom står en ytterst medioker amerikansk vänsterback mellan honom och målet. Min himmelsblå övertygelse stärks dessutom av att det faktum att Jeff är avstängd och alltså inte ens kan bytas in. Ser bra ut!

I övrigt är HBK ett av de få allsvenska lag som har högre potential än vad de visat. Det offensiva mittfältet med Görlitz, Raskaj och Marcus Olsson håller mycket hög klass. Man har bra ytterbackar och ett med boll stabbigt men utan boll granithårt mittförsvar.

Däremot har man ingen målvakt. Jag skrev det redan i april. Det är märkligt hur en tränare på den här nivån kan vara så oförmögen att förstå målvakter. Dessutom bor en av landets bästa målvaktstränare i Halmstad.

Jag tycker inte heller att Fredrik Rosén är varken balansspelare eller toppforward. Han flyttas runt överallt och överallt är hans hjärta lika stort men utöver det har han få kvalitéer. De nya islänningen har jag dålig koll på men man spelade ut ICA i en halvlek och blev sedan själva utspelade. Dags för repris, på att bli utspelade alltså!