Måste Janne avgå nu?

 Vilka representerar Bojan Djordjic?

Det var en pressad förbundskapten i fotboll som ställde den frågan i direktsändning efter att Sverige besegrat Azerbajdzjan 5-0 i EM-kvalet. Föranledd av att Viasats expertkommentator frågat om inte Jesper Karlsson borde ha fått spela mer än åtta minuter på två landskamper. Det är en berättigad fråga, liksom Janne Anderssons initiala motfråga: vem skulle han i så fall ha spela för istället?

Sverige har få och mediokra defensiva utespelare och många, unga duktiga offensiva spelare. Hur hanterar man det faktum att många av de bästa spelarna blir kvar på bänken?

Istället blev det pajkastning. Bojan med sin högstämda retorik hävdade att han representerade svenska folket som har rätt att få svar. Janne Andersson tröttnade och frågade: vilka representerar du?

Bojan gick igång på det, började ifrågasätta vad Janne egentligen antydde, att han inte var svensk utan serb? Janne Andersson förblev tyst ganska länge, insåg att det han sagt var fel eller åtminstone tolkats fel. Men istället för att backa – be om ursäkt, säga att du missförstod mig, säga att jag menade inte din nationalitet utan din rätt att säga att du representerar 10 miljoner människor när du egentligen bara representerar ett TV-bolag – så tyckte Janne Andersson att han skulle skälla ut alla fyra fotbollsgubbarna och sedan lägga micken och gå därifrån. I vredesmod.  

Om nu ”svenska folket” tolkar Janne som Bojan och de andra fyra gubbarna runt bordet gjorde  – då måste nog Janne Andersson avgå. Tycker han inte att Bojan är tillräckligt svensk för att få ifrågasätta en svensk förbundskapten så kan han inte sitta kvar. Inte ens på bänken.

Eller så jobbar både Viasat och SvFF i natt på ett gemensamt pressmeddelande om att Bojan och Janne diskuterar fotboll och mediabevakning i morgon kväll på Viasat. Där skulle de kunna lyssna på varandra och skiljas som vänner. För ingen tjänar på att Janne Andersson avgår eller att Bojan blir en slags folkhemsmartyr.

Det finns ett gammalt problem som kommer dyka upp nu igen. Diskussionen om Janne Andersson och svenskheten. Den problematik, som bland annat Zlatan gjorde sig till tolk för cirka år 2017, genom att antyda att Janne var rasist. Den som startade med att Janne Andersson som splitterny förbundskapten krävde att alla skulle sjunga ”Du gamla du fria”. Men tvingades backa.

Janne Andersson är inte rasist. Janne Andersson borde förklarats sig istället för att skälla och anklaga media. Bojan Djordjic hade kunnat formulera sin fråga på ett annat och mer positivt sätt. Det borde finnas plats för bådas frågor och bådas svar i Sverige, speciellt efter 5-0 mot Azerbadzjan.

Problemet är att svensk fotbollsjournalistik är så löjligt svartvit och förutsägbar. Det är både Bojan och Jannes, och många andras, fel.


About this entry