Sport, humor och mänskliga tragedier

Hur kul, på en skala 1-9. är det här?

En misshandlad man, är det kul? Misshandlad av sin fru för att han varit otrogen. Är det kul? Ja, kanske om det är ett fotomontage på rakbladsreklamkungen Tiger Woods. Misshandlad av sina egna golfklubbor.

Om det är tillräckligt överdrivet kanske det är kul.

Jag vet faktiskt inte.  Jag tycker det är jättesvårt och jag har nog, kanske ingen egen uppfattning.  Jag försöker ha en men kan inte bestämma mig. Fokus glider hela tiden över gränsen. Däremot har jag erfarenhet av fysiskt våld i hemmet, både som barn och i ett eget förhållande. Det påverkar mig troligen. Från att tycka det är kul till olustigt. Idéen är kul, mina minnen är det inte.

Jag tvingas tänka över det här när jag hör en annan lustighet i samband med Woodsaffären. En TV-kommentator gav Woods cred för att han hoppar av golfen på obestämd tid.

–Tänk ifall Woods hade börjat spela igen, kan ni tänka er mediabevakningen –”it would have been like the last days of Saigon”.

Vilket är en rolig liknelse med en fruktansvärd tragedi – de vietnameser som arbetat för amerikanerna försökte ta sig ombord på de helikoptrar på taket som skulle ta dem till friheten ute på ett örlogsfartyg. De här människor slogs för sina liv och sina familjer för att få ett grepp om ett hjul, de trampade i stora högar på varandra i dagar för att få tag i något som kan lyfta dem ur en förmodad snabb avrättning.

Det var en tragedi, ändå skrattar jag vid jämförelsen. Har nog inget mer att säga om det. Det är t o m emotionellt jobbigt att försöka formulera.